Deutsche Phraseologie im schwedischsprachigen Gymnasium. Eine qualitative Untersuchung

Abstract

Syftet med avhandlingen är att undersöka om frasem förekommer i tyskundervisningen i tre svenskspråkiga gymnasier i närheten av Vasa. Dessutom undersöks hur frasem bäst kunde läras ut i tyskundervisningen. Undersökningsmaterialet består av intervjuer med tre tysklärare samt ett frasemtest som 33 elever, som läser tyska andra året i gymnasiet, fyllt i.

Teorin stöder sig på Harald Burgers klassifikation av fraseologi och frasem. Efter denna behandlas främmande språkundervisningens mål och upplägg på B3-nivå utgående från läroplanen. Slutligen diskuteras fyra olika läromöjligheter för fraseologi som stöder sig på Jana Hofmannovas teori.

Undersökningen visade att både tysklärare och elever intresserar sig för fraseologi, däremot framkom det i intervjuerna att tiden inte räcker till för att integrera ett sådant stort område i undervisningen. Emellertid försöker alla intervjuade lärare alltid presentera och förklara frasem som förekommer i kursböckerna. I en intervju framkom det att fraseologi redan är ett tema i undervisningen och att eleverna lär sig frasem och andra uttryck inför studentskrivningarna.

Genom frasemtestet framgick det att eleverna gärna lär sig något nytt i tyskundervisningen. Övningarna bör dock vara elevanpassade och innehålla svenska översättningar eller beskrivningar. Både lärarna och eleverna ansåg att frasem bäst lärs ut genom texter som innehåller frasem eller genom anknytningsövningar.