Culture Specificity in Mikael Niemi’s Swedish Novel Populärmusik från Vittula and Its American and Finnish Translations

Abstract

Avhandlingen undersöker översättningsstrategier för kulturspecifika markörer i Mikael Niemis roman Populärmusik från Vittula (2000) och dess amerikanska och finska översättningar. Valet av översättningsstrategi påverkas bland annat av om målkulturen är en majoritets- eller minoritetskultur inom översättning. Min hypotes är att Laurie Thompsons amerikanska översättning Popular Music from Vittula (2003) anpassats för en motkulturell målgrupp inom det amerikanska litterära systemet och är en för en majoritetskultur atypisk översättning, medan Outi Mennas finska översättning Populäärimusiikkia Vittulajänkältä (2001) är typisk för en minoritetskultur. Detta bör resultera i att kulturspecifika markörer bibehålls och att exotisering (foreignisation) dominerar som översättningsstrategi i båda översättningarna. Emellertid förväntar jag mig även att det kommer att finnas skillnader mellan översättningarna. Eftersom den tornedalska källkulturen i sig är en blandkultur (hybrid) av svenskt och finskt, bör den finska översättningen bibehålla något fler markörer än den amerikanska.

Den amerikanska översättningen har publicerats av Seven Stories Press, ett litet förlag med en utgivningsstrategi som avviker från normen bland utgivare i engelskspråkiga länder. I dessa länder har översättningar baserade på naturalisering (domestication) och neutralisering (neutralisation) dominerat hos större förlag som vill nå en stor publik, vilket innebär att källkulturella markörer anpassas till målkulturen antingen genom att de ersätts av motsvarigheter inom målkulturen eller genom att de utelämnas eller ersätts av icke-kulturspecifika markörer. Med dessa strategier försöker man standardisera det främmande och exotiska för att inte avskräcka potentiella läsare.

I analysen har kulturspecifika markörer indelats i sex huvudkategorier: egennamn; livsstil; historia, politik och religion; biologi och geografi; utbildning och samhällsorganisation samt grupper och språk. Exotiseringen av egennamn är tydligast, men även de övriga kategorierna har i huvudsak exotiserats i båda översättningarna, vilket bekräftar hypotesen om översättningsstrategi. Den finska översättningen har behållit något fler markörer än den amerikanska. Detta gäller speciellt markörer av finskt ursprung, men även svenska markörer har bibehållits i något högre grad.