Vikingakvinnan som husmor: En filologisk närläsning av Njals saga

Abstract

Huvudsyftet med min avhandling pro gradu är att genomföra en filologisk närläsning av den vikingatida kvinnans roll som husmor i Njals saga. Jag undersöker hur textens språk reflekterar vikingakvinnan eftersom jag är intresserad av sambandet mellan språk och kultur i sagan. Jag har valt att använda Njals saga som undersökningsmaterial på grund av sagans stora kulturhistoriska värde. Eftersom sagans originalspråk är fornisländska baserar min undersökning på den svenska översättningen av Åke Ohlmarks från år 1964.

Metoden som jag använder i min avhandling är en kvalitativ närläsning. Närläsning är den metod som lämpar sig för hur vikingakvinnan som husmor behandlas i Njals saga. Jag närläser sagan och excerperar belägg på sagans kulturella och språkliga särdrag som belyser vikingakvinnans arbete som husmor. Jag fokuserar mig på exempel som explicit och implicit åskådliggör vikingakvinnans köks- och vävarbete. Därefter kategoriserar, analyserar och diskuterar jag exemplen mot bakgrund av forskningslitteraturen.

Sammanfattningsvis kan man säga att vikingakvinnan inte har någon bärande roll i handlingen av Njals saga. I centrum av sagan står vikingamannen som sjöfarare och krigare. Vikingakvinnan framställs oftast anonymt som bruksföremål. Den materiella kulturen är ett väsentligt inslag i handlingen av Njals saga. Vikingakvinnan som husmor dyker upp i form av hushållsföremål och produkter som producerades med hjälp av dessa. Vävverktyg som listas i Njals saga är ett indicium på att vikingakvinnan var ansvarig för vävarbetet. Med hjälp av dessa föremål kunde vikingakvinnan spinna garn och väva textilier. Köksarbetet lyfts fram i form av matprodukter och köksredskap som vikingakvinnan behövde för att kunna tillaga mat.