Kodväxling i muntliga diskussioner i tre åldersgrupper av språkbadselever

Abstract

Syftet med min avhandling pro gradu är att studera kodväxling hos språkbadselever i årskurserna 3, 6 och 9. Med kodväxling avser jag sådana yttranden där eleverna inte använder svenska utan kodväxlar till finska. Mitt forskningsmaterial hör till projektet Begreppsvärldar i svenskt språkbad. Mitt material innehåller sammanlagt 29 inspelade och transkriberade gruppdiskussioner från städerna Esbo, Vasa och Åbo. Eleverna hade som uppgift att diskutera temat Nu blir det vår i Finland och planera en presentation om ämnet till en skolklass i södra Sverige. I samband med instruktionerna fick eleverna också sex stimulusord (vädret, marken, vattendragen, växterna, djuren och människan) som de fick använda som stöd i diskussionen.

Jag har använt mest kvantitativa metoder i min undersökning. Jag har räknat antalet och andelen kodväxlade yttranden i diskussionerna och gjort jämförelser mellan de tre årskurserna och städerna. Jag har även undersökt elevernas specificering av samtalspartner inom de kodväxlade yttrandena. Dessutom har jag undersökt i vilka sekvenser eleverna kodväxlar samt kring vilka stimulusord det finns mest kodväxling. Det har inte tidigare undersökts kodväxling hos språkbadselever kvantitativt, vilket jag nu har gjort i min avhandling pro gradu.

Mina resultat visar att kodväxling är frekvent i språkbadselevernas diskussioner. Sammanlagt 27 av 29 diskussioner innehåller kodväxling. Benägenheten att kodväxla minskar litet med åldern, minst kodväxling finns i årskurs 9. Resultatet visar att diskussionerna har stora skillnader i fråga om längden, antalet elevyttranden samt andelen kodväxlade yttranden. Resultaten mellan årskurserna och städerna är mer jämna när jag undersökte kodväxling inom de två sekvenserna planering och presentation. De flesta av grupperna har kodväxlat mera under den första sekvensen när de har planerat sin presentation. Endast tre grupper hade kodväxlat mera i den andra sekvensen presentation. Språkbadseleverna har kodväxlat mest kring stimulusorden människan och vattendragen. Det finns ändå skillnader mellan de tre årskurserna. Mina resultat visar även tydligt att eleverna specificerar sitt tal enligt samtalspartner och mest kodväxling finns det i de yttranden som är avsedda för de andra eleverna i gruppen.