Modalitet i uppsatser skrivna av elever i årskurs 3, 6 och 9
Vikfors, Emilia (2011)
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
Syftet med min avhandling var att undersöka användningen av modalitetsmarkörer i texter skrivna av elever i årskurs 3 (38 texter), årskurs 6 (27 texter) och årskurs 9 (35 texter). Alla elever hade skrivit sina uppsatser utgående från samma rubrik: Nu blir det vinter i Finland. I samband med rubriken fick eleverna också sex stimulusord (Vädret, Vattendragen, Marken, Djuren, Växterna och Människan) som de fick berätta kring om de så önskade.
Som teoriram hade jag olika undersökningar som tagit fasta på barns skrivutveckling. Tidigare studier av samma slag som min avhandling har inte gjorts. Modalitet har undersökts rätt mycket men inte i elevtexter. Jag ville analysera materialet både kvantitativt och kvalitativt. Därför blev analysen tvådelad. Å ena sidan undersökte jag mängden icke-faktiska propositioner och hur dessa fördelats i tre kategorier (sannolikhet, antagande, behövlighet). Här jämförde jag årskurserna och pojkarna och flickorna. Å andra sidan undersökte jag de icke-faktiska propositionerna mer kvalitativt och såg på hur eleverna använt dylika i samband med de sex stimulusorden. Här diskuterade jag och analyserade olika exempel.
De kvantitativa skillnaderna var inte så stora. Mes iögonfallande skillnad var det mellan årskurs 3 och årskurs 6. Årskurs 6 och årskurs 9 var rätt lika. I årskurs 9 var dock mängden och variationen av modalitetsmarkörer störst. När det gällde användningen av icke-faktiska propositioner i samband med stimulusorden så visade mina resultat att användningen av modalitetsmarkörer är starkt knuten till olika temaområden. Stimulusorden Människan och Vädret hade mycket ofta beskrivits med icke-faktiska propositioner medan de fyra andra stimulusorden oftast beskrevs med faktiska propositioner.
Denna undersökning kunde utvecklas ännu mer. Man kunde ta med ett mycket större material eller så kunde man analysera propositionerna mer noggrant. En studie som ännu mer ingående tar fasta på användningen av icke-faktiska propositioner i samband med olika temaområden vore också intressant.
Som teoriram hade jag olika undersökningar som tagit fasta på barns skrivutveckling. Tidigare studier av samma slag som min avhandling har inte gjorts. Modalitet har undersökts rätt mycket men inte i elevtexter. Jag ville analysera materialet både kvantitativt och kvalitativt. Därför blev analysen tvådelad. Å ena sidan undersökte jag mängden icke-faktiska propositioner och hur dessa fördelats i tre kategorier (sannolikhet, antagande, behövlighet). Här jämförde jag årskurserna och pojkarna och flickorna. Å andra sidan undersökte jag de icke-faktiska propositionerna mer kvalitativt och såg på hur eleverna använt dylika i samband med de sex stimulusorden. Här diskuterade jag och analyserade olika exempel.
De kvantitativa skillnaderna var inte så stora. Mes iögonfallande skillnad var det mellan årskurs 3 och årskurs 6. Årskurs 6 och årskurs 9 var rätt lika. I årskurs 9 var dock mängden och variationen av modalitetsmarkörer störst. När det gällde användningen av icke-faktiska propositioner i samband med stimulusorden så visade mina resultat att användningen av modalitetsmarkörer är starkt knuten till olika temaområden. Stimulusorden Människan och Vädret hade mycket ofta beskrivits med icke-faktiska propositioner medan de fyra andra stimulusorden oftast beskrevs med faktiska propositioner.
Denna undersökning kunde utvecklas ännu mer. Man kunde ta med ett mycket större material eller så kunde man analysera propositionerna mer noggrant. En studie som ännu mer ingående tar fasta på användningen av icke-faktiska propositioner i samband med olika temaområden vore också intressant.