Eine kontrastive Fehleranalyse der deutschen Wortstellung und Kongruenz am Beispiel deutschsprachiger Aufsätze von schwedischsprachigen und finnischsprachigen Gymnasiasten.

Abstract

Denna avhandling undersöker vilka svårigheter som svenskspråkiga respektive finskspråkiga gymnasieelever har i fråga om den tyska ordföljden och kongruensen mellan predikatet och subjektet. Som undersökningsmetod används en kontrastiv felanalys. Undersökningsmaterialet består av totalt 32 tyskspråkiga uppsatser. Av dessa är 18 skrivna av elever i ett svenskspråkigt gymnasium och 14 av elever i två finskspråkiga gymnasier.

Målet med avhandlingen är att undersöka om typerna av ordföljds- och kongruensfel skiljer uppsatserna av de svenskspråkiga respektive de finskspråkiga gymnasieeleverna från varandra. Vidare diskuteras de gjorda felen främst kontrastivt. Hypotesen är att de finskspråkiga eleverna har mindre problem med kongruensen än de svenskspråkiga eleverna, eftersom finskan också uppvisar kongruens mellan predikatet och subjektet. När det gäller den tyska ordföljden är hypotesen osäker, eftersom den relativt fria ordföljden i finskan kan påverka den tyska ordföljden positivt men också negativt.

Undersökningen visar att typerna av ordföljds- och kongruensfel skiljer uppsatserna skrivna av de svenskspråkiga respektive de finskspråkiga gymnasieeleverna från varandra. Elevernas modersmål påverkar tyskan på olika vis. Hypotesen visar sig delvis stämma. De finskspråkiga eleverna gör relativt sett en aning färre kongruensfel, medan de svenskspråkiga eleverna gör färre ordföljdsfel. När uppsatserna däremot jämförs med varandra, visar det sig att de svenskspråkiga eleverna sammanlagt gör betydligt färre fel än de finskspråkiga eleverna både när det gäller ordföljden och kongruensen.