Zur Verwendung von Medien im Deutschunterricht in den Klassen 8 und 9

Abstract

Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka medier som används i tyskundervisningen i årskurs 8 och 9 i tre olika högstadier i närheten av Vasa, nämligen Vasa övningsskola, Borgaregatans skola samt Högstadiet i Petalax. Dessutom undersöks även varför samt hur ofta dessa medier används. Undersökningsmaterialet består av intervjuer med tysklärarna i dessa tre högstadier samt en enkät, som alla elever som valt tyska som tillvalsämne i högstadierna fyllt i.

I teoridelen diskuteras begreppet medium samt olika typer av medier, som primära, sekundära, tertiära och kvartära medier samt akustisk-auditiva, visuella, audiovisuella och nya symmedier, dvs. internet och dator. Därefter behandlas även vilka typer av adressater det finns samt begreppet mediekompetens, liksom de fyra olika användningsdimensionerna enligt Baacke. Slutligen diskuteras enskilda medier i undervisningen samt läroplanen och främmande språk på B2-nivå.

Undersökningen visade att det enligt både eleverna och lärarna används många typer av medier i tyskundervisningen, bl. a. läroböcker, arbetsblad, internet, filmer, musik och drama. En del av orsakerna varför dessa medier används var att de fungerar som en gemensam referensram för båda parterna. De är konkreta för eleverna och är dessutom sedan tidigare bekanta för dem.

Eleverna kom även med förslag på medier som kunde användas mera sällan eller oftare i undervisningen. Fastän det t.ex. nämndes att läroböckerna är grunden i undervisningen var en del av eleverna missnöjda med detta, eftersom undervisningen i längden blir enformig ifall endast dessa medier används. Därför önskade sig en stor del av dem att mera digitala medier skulle kunna användas i undervisningen, såsom Skype, internet, epost, filmer, smartphones osv. så att de skulle få använda språket mera och t.o.m. kunna komma i kontakt med tyskspråkiga även i vardagen.