Suomen kielen paikallissijojen hallinta. Pitkittäistutkimus ruotsinkielisten yläkoululaisten kehityksestä kahden vuoden aikana

Abstract

I min pro gradu-avhandling undersöker jag hur användningen av finskans lokalkasus utvecklas från sjunde till nionde klass. Mitt material består av ett test i finskans lokalkasus som gjordes av 39 elever när de gick i sjunde klass och av samma elever när de gick i nionde klass. Gruppen bestod då av 35 elever. Eleverna har läst finska enligt A-lärokurs eller enligt den modersmålsinriktade lärokursen.

Mitt mål är framför allt att med hjälp av ett test kartlägga elevernas kunskaper i finskans inre- och yttre lokalkasus och se om en utveckling skett under grundskolans högre årskurser. Testen analyseras med hjälp av felanalys som metod (Corder: 1976). I enlighet med felanalysens principer försöker jag också ta reda på orsaken till felen. Felen är kategoriserade i fyra kategorier, vilka är fel val av inre- och yttre lokalkasus, lokalkasus utbytt till ett annat kasus, bortfall av kasus och andra missförstånd av lokalkasus.

Både bland elever som läst finska enligt A-lärokurs och enligt modersmålsinriktad lärokurs är den fjärde kategorin andra missförstånd av lokalkasus, den kategori som består av flest fel både när eleverna gått i sjunde och i nionde klass. Kategorin innehåller fel som gjorts på grund av missförstånd av sammanhanget i meningen eller val av fel kasus som hör till antingen de yttre eller inre lokalkasusen. Både när eleverna gått i sjunde och i nionde klass har de gjort minst antal fel som hör till kategorin bortfall av kasus där ordet förblivit oböjt.

Felen bland elever som läst finska enligt A-lärokurs beror främst på okunnighet och på svenskans negativa interferens. Eleverna som läst finska enligt modersmålsinriktad lärokurs gjorde i allmänhet mycket få fel. Alla elever ombads motivera sina val men på grund av att de ofta inte angett varför de valt ett specifikt kasus är det svårt att dra en slutsats till vad orsaken till att felen uppkommit egentligen är.