Dynaamisen ekvivalenssin toteutuminen Stieg Larssonin Flickan som lekte med elden – romaanin suomennoksessa

Abstract

I den här pro gradu-avhandlingen har jag undersökt hur dynamisk ekvivalens framträder i den finska översättningen av Stieg Larssons roman Flickan som lekte med elden, dock inte hela romanen utan enbart dess två första kapitel på 41 sidor. Jag har gjort detta genom att jämföra originalversionen av romanen, alltså källtexten, med den finska översättningen, dvs. måltexten. Det handlar alltså om en kontrastiv forskningsmetod.

I varje måltext finns det exempel på flera olika översättningsmetoder. Den vanligaste metoden är den som i vardagligt tal kallas direkt översättning men vid sidan av den finns det också andra översättningsmetoder av vilka följden ofta blir att det sker någon form av förändring i måltextens ytstruktur. I den här avhandlingen har jag undersökt huruvida textens betydelse, dvs. textens budskap, också förändras. Får den målspråkliga läsaren samma information som den källspråkliga läsaren om det sker förändringar i textens ytstruktur? Påverkas djupstrukturen också?

Den mest centrala teorin i avhandlingen är Eugene Nidas teori om dynamisk ekvivalens. Enligt teorin är det viktigaste att källtextens betydelse förblir så oförändrad som möjligt samtidigt som måltexten blir så idiomatisk som möjligt. Enligt teorin ska alltså formen på källtexten ges lägre prioritet.

Jag har upptäckt att betydelsen inte förändras betydligt i de flesta av exemplen som dyker upp i mitt forskningsmaterial där direkt översättning inte används. Förändringarna sker oftast enbart på ytnivån, men precis som andra regler har denna också undantag. Det finns också exempel där betydelsen förändras betydligt, och ibland totalt, men dessa exempel är fåtaliga.