Puolipidätteestä piruettiin Kouluratsastustermistöä Dressyr med Kyra -kirjassa ja sen suomennoksessa

Abstract

Avsikten med avhandlingen är att kontrastera termer och termbildning på finska och svenska inom området dressyrridning utgående från termer i boken Dressyr med Kyra och dess översättning till finska. Materialet består av 131 termer som betecknar hjälper och rörelser inom dressyrridning.

Avhandlingen baserar sig teoretiskt på grundläggande teorier inom terminologi, ordbildning. Terminologiskt sett är avhandlingen deskriptiv och den kan även betecknas som historisk-kontrastiv. Alla termer presenteras i tabellform med den finska och den svenska termen jämsides. En del av termerna presenteras dessutom i enkla begreppssystem, där relationerna mellan termerna framgår. Genom kortfattade etymologiska beskrivningar har jag försökt ge en bild av hur termerna uppkommit. I den kontrastiva analysen har jag jämfört de finska och de svenska termerna för att få reda på hur stor del av dem som direkt motsvarar varandra, hur stor del av dem som skiljer sig från varandra, och i sådana fall hur och på vilket sätt de avviker från varandra.

Analysen visade att både det finska och det svenska materialet bestod av en ungefär lika stor andel egna ord och lånord. Termerna består av ett enskilt ord, sammansatta ord och ordfogningar. Andelen ordfogningar var störst i båda språken, men i det svenska materialet var den andelen större. Knappt hälften av de finska termerna var översättningslån, och de motsvarade de svenska termerna till nästan hundra procent.

Termerna inom dressyrridningen har uppstått under en lång tid, eftersom dressyrridning förekommit i århundraden. De moderna finska termer som är lånord har lånats in från svenska eller tyska, medan de svenska lånorden härstammar från tyska och franska. De moderna, internationella termer som används i båda språken innehåller franska och engelska ord. Om och när nya termer bildas, tenderar de att vara lånord eller översättningslån från engelska.