Jätevirtojen logistiikkaa haja-asutusalueilla

Abstract

Kierrätysaste ylös, päästöt alas -hankkeessa selvitettiin logistiikkamalleja ja keinoja kierrätysasteen nostamiseen. Hanke toteutettiin Suupohjan alueella yhdessä alan toimijoiden kanssa. Keskeiset kysymykset olivat: (1) kartoittaa kotitalousjätteiden virtojen nykytilanne, (2) vertailla keruumalleja ajosuoritteen ja päästöjen näkökulmasta. Materiaalivirta-analyysissä visualisoitiin laskennallinen jätemäärä kotitalouksista kunnittain ja tähän yhdistettiin mitattu kuukausitason poltettavien jätteiden määrä ja erilliskerättävät jätteet. Keruulogistiikan mallinnuksessa tarkasteltiin keruu- ja siirtokuljetusten eriyttämistä välivarastoinnilla. Tuloksena oli 17% tehostuspotentiaali kuljetussuoritteessa verrattuna ilman välivarastointia tapahtuvaan kuljetukseen. Kokonaan keskitetty kuljetusmalli ei tuottanut hyötyjä verrattuna hajautettuihin malleihin. Erilliskerättävissä jätteissä määrät ovat pieniä ja keruuaikataulujen rytmin suunnittelulla voidaan keruu toteuttaa tehokkaasti kaksilaatikkoisella keruuautolla. Urakka-alueisiin liittyviä skenaarioita voidaan rakentaa klusterointitekniikalla ja näihin aluejakoihin voidaan yhdistää myös välivarastojen suunnittelu. Kierrätyspotentiaalia arvioitiin biojätteiden osalta merkittäväksi, sillä alueella keruun piirissä on vain 10% alueen pisteistä. Tulevaisuudessa poltettavan jätteen määrään tulee paineita laajentaa kierrätystä ja tämä voi vaikuttaa materiaalivirtojen suuntaan ja keruun tehokkuuteen.

I projektet ”Högre återvinningsgrad, lägre utsläpp” undersöktes logistikmodeller och metoder för att öka återvinningsgraden. Projektet genomfördes i Sydösterbotten i samarbete med aktörer inom branschen. De centrala frågorna var: (1) att kartlägga nuläget för hushållsavfallsflöden, och (2) att jämföra insamlingsmodeller ur körprestationens och utsläppens perspektiv. I materialflödesanalysen visualiserades den beräknade mängden avfall från hushåll per kommun, kombinerat med uppmätt månatlig mängd brännbart avfall och separat insamlat avfall. I modelleringen av insamlingslogistiken undersöktes separationen av insamling och transport genom mellanlagring. Resultatet visade en effektiviseringspotential på 17 % i transportprestation jämfört med transport utan mellanlagring. En helt centraliserad transportmodell gav inga fördelar jämfört med decentraliserade modeller. Mängderna av separat insamlat avfall är små, och genom att planera insamlingstakten kan insamlingen genomföras effektivt med en tvåfacks insamlingsbil. Scenarier för upphandlingsområden kan byggas med klustringsteknik, och dessa områdesindelningar kan kombineras med planering av mellanlager. Återvinningspotentialen för bioavfall bedömdes vara betydande, eftersom endast 10 % av områdets insamlingspunkter omfattas av insamlingen. I framtiden kommer mängden brännbart avfall att påverkas av trycket att utöka återvinningen, vilket kan påverka riktningen för materialflöden och insamlingens effektivitet.

The project “Recycling Rate Up, Emissions Down” investigated logistics models and methods to increase the recycling rate. The project was carried out in the Sydösterbotten in collaboration with industry stakeholders. The main objectives were: (1) To map the current state of household waste streams, and (2) To compare different collection models in terms of driving performance and emissions. In the material flow analysis, the calculated amount of waste generated by households was visualised by municipality, and this was combined with the measured monthly amounts of combustible waste and separately collected waste. In the collection logistics modelling, the possibility of separating collection and transfer transport by using intermediate storage was examined. The results showed a 17% efficiency potential in transport performance compared to direct transport without intermediate storage. A fully centralised transport model did not provide benefits compared to decentralised models. For separately collected waste, the quantities are small, and efficient collection can be achieved with a two-compartment collection truck by carefully planning the collection schedule. Clustering techniques can be used to create scenarios for contract areas, and intermediate storage planning can be integrated into these area divisions. The recycling potential of biowaste was found to be significant, as currently only 10% of collection points in the area are included in the biowaste collection system. In the future, there will be increasing pressure to expand recycling due to the volume of combustible waste, which may affect material flow patterns and collection efficiency.

I projektet ”Högre återvinningsgrad, lägre utsläpp” undersöktes logistikmodeller och metoder för att öka återvinningsgraden. Projektet genomfördes i Sydösterbotten i samarbete med aktörer inom branschen. De centrala frågorna var: (1) att kartlägga nuläget för hushållsavfallsflöden, och (2) att jämföra insamlingsmodeller ur körprestationens och utsläppens perspektiv. I materialflödesanalysen visualiserades den beräknade mängden avfall från hushåll per kommun, kombinerat med uppmätt månatlig mängd brännbart avfall och separat insamlat avfall. I modelleringen av insamlingslogistiken undersöktes separationen av insamling och transport genom mellanlagring. Resultatet visade en effektiviseringspotential på 17 % i transportprestation jämfört med transport utan mellanlagring. En helt centraliserad transportmodell gav inga fördelar jämfört med decentraliserade modeller. Mängderna av separat insamlat avfall är små, och genom att planera insamlingstakten kan insamlingen genomföras effektivt med en tvåfacks insamlingsbil. Scenarier för upphandlingsområden kan byggas med klustringsteknik, och dessa områdesindelningar kan kombineras med planering av mellanlager. Återvinningspotentialen för bioavfall bedömdes vara betydande, eftersom endast 10 % av områdets insamlingspunkter omfattas av insamlingen. I framtiden kommer mängden brännbart avfall att påverkas av trycket att utöka återvinningen, vilket kan påverka riktningen för materialflöden och insamlingens effektivitet.