Läsbarheten i två läroböcker för den svenskspråkiga yrkesutbildningen

I denna avhandling pro gradu undersöks läsbarheten i två av Utbildningsstyrelsens läroböcker för den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Den ena läroboken riktar sig till studerande inom el- och automationsbranschen och den andra till studerande inom vård- och socialbranschen. Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilken nivå av läsbarhet texten i läroböckerna ligger på, dels att ta reda på vilka eventuella skillnader som finns mellan de två läroböckerna i fråga om läsbarheten. Undersökningen innehåller såväl kvantitativa som kvalitativa drag. Läroböckerna har analyserats enligt fyra mått på läsbarhet: läsbarhetsindex, ordvariationsindex, nominalkvot och fundamentlängd. Dessa fyra mått ger en mångsidig bild av läsbarheten i läroböckerna. Jag har även analyserat texterna med fokus på grammatik, lexikon och syntax för att ta reda på vilka språkliga faktorer som påverkar läsbarheten. Resultaten av min undersökning visar inga större skillnader mellan de två läroböckerna i fråga om läsbarhetsindex och ordvariationsindex. Enligt dessa mått låg läsbarheten på den förväntade nivån. I fråga om nominalkvot var värdena högre än förväntat. I läroboken för el- och automationsbranschen var värdet mycket högre än förväntat. I fråga om fundamentlängd var värdet högre än förväntat i boken för el- och automationsbranschen, medan det i boken för vård- och socialbranschen låg på den förväntade nivån. Utgående från resultaten av de fyra läsbarhetsanalyserna diskuterar jag även vilka förändringar som kan göras i texterna för att förbättra läsbarheten. I fråga om läsbarhetsindex och ordvariationsindex ser jag ingen anledning att göra några förändringar, medan det i fråga om nominalkvot och fundamentlängd kan finnas skäl att se över texterna för att göra dem mer lättillgängliga för läsaren.