Puhekielisyyksistä kaksikielisten oppilaiden suomen kielen kirjoitelmissa

dc.contributor.authorLångskog, Nina
dc.contributor.facultyfi=Humanistinen tiedekunta|en=Faculty of Humanities|
dc.contributor.organizationVaasan yliopisto
dc.date.accessioned2007-05-09
dc.date.accessioned2018-04-30T13:43:48Z
dc.date.accessioned2025-06-25T15:26:03Z
dc.date.available2007-06-11
dc.date.available2018-04-30T13:43:48Z
dc.date.issued2007
dc.description.abstractI min pro gradu-avhandling undersöker jag hur tvåspråkiga elever använder talspråkliga drag när de skriver uppsats. Materialet består av sammanlagt 46 uppsatser skrivna av elever i årskurs 7, 8 och 9. Syftet med undersökningen är att ta reda på hurudana och hur mycket talspråkliga drag det finns i elevernas uppsatser, samt att granska om det finns skillnader i användningen av dessa drag mellan pojkar och flickor och mellan årskurserna. Dessutom jämför jag mina resultat med Kaija-Mari Heikkinens, som har undersökt uppsatser skrivna av finskspråkiga niondeklassister. Syftet med detta är att ta reda på om det finns skillnader mellan tvåspråkiga och finskspråkiga elever. I teoridelen behandlar jag talat och skrivet språk, definierar termerna talspråk, skriftspråk, högspråk/allmänspråk, dialekt och slang, samt funderar på språkvård både ur ett allmänt och ur lärarens och elevernas perspektiv. I analysdelen delar jag in de talspråkliga dragen i tre huvudgrupper: syntaktiska, fonetiska och morfologiska samt lexikaliska drag. I materialet finns det sammanlagt 302 talspråkliga drag, som bildar många undergrupper. Jag har räknat ut hur stor del av alla ord i uppsatserna är talspråkliga (talspråksindex) och hur mycket talspråkliga drag det i medeltal finns. Talspråksindexet för hela materialet är 4,31 och i medeltal finns det 6,5 talspråkliga drag per uppsats. Det finns inte stora skillnader mellan de tre olika årskurserna, men skillnaderna mellan könen är tydligare: pojkar använder mer talspråk i sina uppsatser än flickor. Heikkinens och mitt material innehåller i stort sett lika mycket talspråk. Den största skillnaden mellan tvåspråkiga och finskspråkiga elever är vilken typ av talspråk de använder. I de finskspråkiga elevernas uppsatser bildar de fonetiska och morfologiska dragen den största gruppen, medan de tvåspråkiga eleverna har förvånansvärt lite av dessa drag. I de tvåspråkiga elevernas uppsatser är den vanligaste typen de syntaktiska dragen, som utgör ungefär hälften av allt talspråk. Också de lexikaliska dragen är vanliga. De mest använda talspråkliga dragen är subjektets och predikatet inkongruens och så kallade vardagliga ord.
dc.description.notificationfi=Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.|en=Fulltext not available.|sv=Fulltext ej tillgänglig.
dc.format.bitstreamfalse
dc.format.extent93
dc.identifier.olddbid2957
dc.identifier.oldhandle10024/2909
dc.identifier.urihttps://osuva.uwasa.fi/handle/11111/6525
dc.language.isofin
dc.rightsCC BY-NC-ND 4.0
dc.source.identifierhttps://osuva.uwasa.fi/handle/10024/2909
dc.subjectpuhekieli
dc.subjectpuhekielisyys
dc.subjectkirjakieli
dc.subjectyleiskieli
dc.subjectkirjoitelma
dc.subjectkaksikielinen oppilas
dc.subject.studyfi=Modern finska|
dc.titlePuhekielisyyksistä kaksikielisten oppilaiden suomen kielen kirjoitelmissa
dc.type.ontasotfi=Pro gradu - tutkielma |en=Master's thesis|sv=Pro gradu -avhandling|

Tiedostot