Zur Übersetzung von Kinder- und Jugendliteratur am Beispiel der deutschen Übersetzung von Tove Janssons Trollkarlens hatt

Abstract

I avhandlingen jämförs Tove Janssons barn- och ungdomsbok Trollkarlens hatt med den tyska översättningen. Målet var att undersöka, i vilken mån översättarna har lyckats överföra de språkliga aspekterna, och att fastställa, vilken översättningsmetod som använts. Eftersom en heltäckande översättningstudie vore alltför omfattande har analysen begränsats och omfattar endast vissa aspekter: användna översättningsmetoder, översättning av figurnamn och ordlekar. Kännetecknande för muminböckerna är de fantasifulla figurnamnen och ordlekarna.

I teoridelen behandlas begrepp som översättning och ekvivalens. Översättning av barn- och ungdomslitteratur är också av stor betydelse för detta arbete, samt översättning av egennamn. I analysdelen jämförs Trollkarlens hatt med Die drollige Gesellschaft.

På 1950-talet präglades den tyska litteraturen av pedagogiska och moraliska tankar om hur en bra barn- och ungdomsbok skall vara. Dessa tankar syns också i översättningen av Trollkarlens hatt, som präglas av strykta ord och meningar eller tillfogade ord och meningar. Angående översättningen av figurnamnen har man försökt behålla de svenska namnen så långt som möjligt. Ordlekarna har varit svårare att överföra och då har man ofta använt omskrivningar eller strukit dem helt. Trots att översättningen avviker från originalet, har översättarna lyckats skildra berättelsen livfullt tack vare sin förmåga att leva sig in i den.