En komparativ studie om hyreslagstiftningen av kommersiella fastifheter i Finland och Sverige

Undersökningens bakgrund är ur en fastighetsekonomisk synvinkel. För en fastighetsinvesterare har hyreslagstiftningen och eventuella restriktioner för fastighetsköp en central betydelse. Hyreslagstiftningen beskrivs som en samhällspolitisk faktor som påverkar på fastigheternas värde. Genom en komparativ studie kan man undersöka vilket land, Finland eller Sverige som erbjuder en bättre juridisk miljö för fastighetsinvesteringar. En av rättsekonomins bärande principer är att man eftersträvar ekonomisk effektivitet. Detta kan också tillämpas till en komparativ rättsstudie. I en del fall har lagstiftaren skyddat hyresgästen mera i Sverige än i Finland eller vice versa. Personer som läser undersökningen antas vara professionella ”Developer” och har påverkat sättet hur undersökningen har framställts. Det mest centrala resultatet var att en rättslig miljö för fastighetsinvesteringarna är bättre i Finland än i Sverige. Dock är inte lagstiftningen något hinder för en lönsam uthyrningsverksamhet även i Sverige. Avtalsfriheten inom hyresförhållanden i Finland är större. Saken har dock en annan sida också. Större avtalsfrihet kräver noggrann avtalsplanering, detta kan särskilt tillämpas inom hyresavtaler. Oklara villkor i hyresavtalet innebär en större risk. I Sverige har man valt att sammansätta hyreslagstiftningen för bostads- och affärslokaländamål, vilket kan leda till tolknings problem. I Finland har lagstiftningarna skilts åt för bostäder och affärslokaler. Detta betyder mindre risk för en investerare eftersom tolkningsproblem kan undvikas.