Svenskinlärning och adjektivanvändning En studie med sex andraspråksstuderande

Abstract

Syftet med föreliggande avhandling är att beskriva svenskundervisningen vid Evangeliska folkhögskolan i Österbotten (Efö) samt att analysera sex andraspråksstuderandes adjektivanvändning. Klassrumsobservationer och skriftliga uppsatser utgör materialet i undersökningen och metoden är deskriptiv och komparativ.

Kännetecknande för andraspråksundervisningen är att kommunikationen under lektionerna är flerspråkig och språkfärdigheten hos studerandena är mycket varierande under första terminen. Adjektivanvändningen i texter skrivna av tre kommunikativa och tre mindre kommunikativa informanter vid två olika tidpunkter uppvisar variation i flera avseenden. Förekomsten av adjektiv i texterna varierar från ett sparsamt bruk av adjektiv till en adjektivandel som överstiger det normala för svensk text. Tyngdpunkten i analysen ligger på adjektivens semantiska betydelse och studien visar att alla informanter använder adjektiv ur flera olika semantiska fält. Betydande skillnader förekommer dock mellan de enskilda informanterna och en märkbar utveckling har skett i adjektivanvändningen hos några av informanterna under perioden mellan de båda uppsatserna.