How is Culture Translated in the Bible? A Comparison of Translation Strategies in King James Version and Christian Standard Bible
Hietanen, Susanna (2018)
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
Bakgrunden till studien var problematiken med en uppfattning om att den enda godtagbara bibelöversättningen är en ordagrann översättning av grundtexten. Målsättningen för undersökningen var att ta reda på vilka översättningsstrategier översättarna till två engelska bibelöversättningar, King James Version (KJV) och Christian Standard Bible (CSB), har använt och hur de i översättningen har förklarat vissa kulturella fenomen.
Studien har gjorts genom en jämförelse av Markusevangeliet och första Korintierbrevet i de två översättningarna och skillnaderna mellan de olika versionerna har sedan analyserats med hjälp av ordböcker och en interlineär engelsk-grekisk Bibel.
De teoretiska koncepten består av återöversättning, ekvivalens (motsvarighet) i översättning, och läsbarhet såväl som av domesticering och exotisering. Eftersom Bibelns översättningshistoria är lång är återöversättning relevant. Inom återöversättningen finns en hypotes som säger att den första översättningen är domesticerande och därpå följande översättningar är exotiserande. Denna hypotes bekräftades i denna studie eftersom den tidigare översättningen KJV huvudsakligen är domesticerande och CSB huvudsakligen är exotiserande.
Slutsatsen av studien är att CSB huvudsakligen valt att exotisera kulturella betingelser, valuta och kläder, medan de valt att domesticera tidsuttryck. KJV har å sin sida valt att domesticera kulturella betingelser, valuta och kläder medan tidsuttrycken är exotiserade. CSB har också valt ett mera könsneutralt närmande på kontexter där ett generellt exempel belyses eller där det är klart att båda könen finns representerade. I min forskning visade det sig även att en enda översättningsstrategi inte nödvändigtvis ger ett lika bra slutresultat som användningen av flera översättningsstrategier parallellt.
Studien har gjorts genom en jämförelse av Markusevangeliet och första Korintierbrevet i de två översättningarna och skillnaderna mellan de olika versionerna har sedan analyserats med hjälp av ordböcker och en interlineär engelsk-grekisk Bibel.
De teoretiska koncepten består av återöversättning, ekvivalens (motsvarighet) i översättning, och läsbarhet såväl som av domesticering och exotisering. Eftersom Bibelns översättningshistoria är lång är återöversättning relevant. Inom återöversättningen finns en hypotes som säger att den första översättningen är domesticerande och därpå följande översättningar är exotiserande. Denna hypotes bekräftades i denna studie eftersom den tidigare översättningen KJV huvudsakligen är domesticerande och CSB huvudsakligen är exotiserande.
Slutsatsen av studien är att CSB huvudsakligen valt att exotisera kulturella betingelser, valuta och kläder, medan de valt att domesticera tidsuttryck. KJV har å sin sida valt att domesticera kulturella betingelser, valuta och kläder medan tidsuttrycken är exotiserade. CSB har också valt ett mera könsneutralt närmande på kontexter där ett generellt exempel belyses eller där det är klart att båda könen finns representerade. I min forskning visade det sig även att en enda översättningsstrategi inte nödvändigtvis ger ett lika bra slutresultat som användningen av flera översättningsstrategier parallellt.