Språkväxlingen och dess litterära funktioner i romanerna Gräset är mörkare på andra sidan och Onda boken av Kaj Korkea-aho
Elenius, Susanna (2018)
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
Syftet med den här avhandlingen är att undersöka inslagen av språkväxling och vilka litterära funktioner de har i författaren Kaj Korkea-ahos romaner Gräset är mörkare på andra sidan (2012) och Onda boken (2015). Språkväxling omfattar här inslag på andra språk och varieteter men också lånord.
Romanerna innehåller 121 manifesta språkväxlingssekvenser på 426 sidor respektive 139 manifesta språkväxlingssekvenser på 303 sidor. I min analys har jag använt mig av Haapamäkis och Erikssons modell för analys av litterär flerspråkighet som redogör för sambandet mellan språkväxlingens form, funktion och kommunikativa kontext. Kontexten presenterar jag med hjälp av en e-postintervju med författaren. För att analysera språkväxlingens litterära funktioner har jag tagit hjälp av Tidigs indelning i inomtextliga funktioner, som består av stilistiska, narrativa och tematiska funktioner, respektive kontextuella funktioner.
Min undersökning visar att språkväxlingen sällan markeras typografisk, medan den översätts ibland men inte konsekvent. Undersökningen visar också att författaren är språkligt medveten och använder språkväxlingsstrategier med eftertanke, medan såväl förlag som recensenter har fäst väldigt lite uppmärksamhet vid språkväxlingen.
Språkväxlingens funktion i romanerna är inte bara är att skapa illusionen av ett verkligt språkbruk, utan också att bland annat skapa humor och bidra till karaktärsgestaltning. Främst fungerar den som gruppmarkör, och är både en del av ungdomsspråket och markerar socioekonomisk status. Dessutom fyller flerspråkigheten kontextuella eller politiska funktioner genom att kommentera minoritetsfrågor och maktförhållanden. Resultaten är dock inte generaliserbara på grund av att materialet inte omfattar mer än en författare, men speglar språkval och språkattityder i ett minoritetssamhälle och visar exempel på en del av de mer okända funktioner språkväxling kan ha i skönlitteratur.
Romanerna innehåller 121 manifesta språkväxlingssekvenser på 426 sidor respektive 139 manifesta språkväxlingssekvenser på 303 sidor. I min analys har jag använt mig av Haapamäkis och Erikssons modell för analys av litterär flerspråkighet som redogör för sambandet mellan språkväxlingens form, funktion och kommunikativa kontext. Kontexten presenterar jag med hjälp av en e-postintervju med författaren. För att analysera språkväxlingens litterära funktioner har jag tagit hjälp av Tidigs indelning i inomtextliga funktioner, som består av stilistiska, narrativa och tematiska funktioner, respektive kontextuella funktioner.
Min undersökning visar att språkväxlingen sällan markeras typografisk, medan den översätts ibland men inte konsekvent. Undersökningen visar också att författaren är språkligt medveten och använder språkväxlingsstrategier med eftertanke, medan såväl förlag som recensenter har fäst väldigt lite uppmärksamhet vid språkväxlingen.
Språkväxlingens funktion i romanerna är inte bara är att skapa illusionen av ett verkligt språkbruk, utan också att bland annat skapa humor och bidra till karaktärsgestaltning. Främst fungerar den som gruppmarkör, och är både en del av ungdomsspråket och markerar socioekonomisk status. Dessutom fyller flerspråkigheten kontextuella eller politiska funktioner genom att kommentera minoritetsfrågor och maktförhållanden. Resultaten är dock inte generaliserbara på grund av att materialet inte omfattar mer än en författare, men speglar språkval och språkattityder i ett minoritetssamhälle och visar exempel på en del av de mer okända funktioner språkväxling kan ha i skönlitteratur.