Tiivistäminen audiovisuaalisessa kääntämisessä. Gosford Park -elokuvan suomen- ja ruotsinkielisen tekstityksen tiivistämiskeinojen vertailua

Abstract

Vid textning, som är en form av audiovisuell översättning, är det oftast nödvändigt att komprimera texten. Syftet med denna avhandling har varit att jämföra användningen av strukturella komprimeringssätt i den finska textningen av en engelsk film, Gosford Park, med användningen i dess svenska textning. Min hypotes var att den finska översättaren har utnyttjat finskans större möjligheter till användning av inbäddningar i form av participer och nominaliseringar. Syftet har även varit att granska eventuella övriga komprimeringssätt som förekommer ofta och är kontrastivt sett intressanta. Huvudsatsekvivalenter visade sig vara en sådan kategori av komprimeringssätt. Som analysram har jag har använt Rune Ingos klassificering av komprimeringsätt, i vilken de undersökta komprimeringssätten hänför sig till klassen strukturell och stilistisk komprimering. Undersökningen är kontrastiv och jag har analyserat komprimeringssätten kvantitativt och kvalitativt. I teoridelen har jag belyst textningen som översättningsmetod.

Min hypotes visade sig få stöd både i fråga om participer och nominaliseringar även om beläggen var få till antalet. Det låga antalet participer i den finska textningen beror troligen på att översättaren har strävat efter att återge den talspråkliga stilen och därför är participerna inte alltid lämpliga, även om de har ett vidare användningsområde än i svenska. När det gäller nominaliseringar i den finska textningen förekommer ett stort antal verbalsubstantiv som jag har klassificerat som lexikaliseringar och de utgör därför inte inbäddningar. Det förekommer även verbalsubstantiv utan motsvarighet av ett finit verb i källtexten och substantiv som motsvarar ett verb de inte är avledda från. Dessa tre typer av substantiv är frekventa komprimeringssätt, dvs. den finska översättaren har utnyttjat finskans rikligare möjligheter att använda verbalsubstantiv (inklusive övriga substantiv som motsvarar verb). Huvudsatsekvivalenterna har också använts avsevärt oftare i den finska textningen än i den svenska. Totalt sett har komprimeringssätten använts överlägset mest i den finska textningen. Delvis kan detta bero på att finskans struktur skiljer sig mer från engelskans än vad den svenska gör, men ibland har den finska textningen komprimerats mer än nödvändigt. Den svenska översättaren har följt källtexten mycket noggrant och sällan utelämnat något, vilket ofta har lett till långa, tvåradiga repliker. De finska replikerna är korta, lättlästa och bra synkroniserade med talet, men de är inte lika informativa. I sin kontext med ljud och bild fungerar de vanligen ändå bra.