Språket och målgruppen i Frida och Solo
Österbro, Johanna (2004)
Kuvaus
Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.
Tiivistelmä
I denna avhandling pro gradu behandlas relationen mellan språk och målgrupp. Två tidningar som innehållsmässigt liknar varandra, men som riktar sig till olika åldersgrupper, granskas i avsikt att kunna påvisa hur språket i dessa tidningar anpassats till målgruppen. Undersökningen rör dels språkets svårighetsgrad och dels ordvalet i de båda tidningarna.
De texter ur tidningarna som har valts ut för undersökningen delas in i fem olika kategorier: redaktörens spalter, skvallersidorna, kändisreportage, övriga reportage och frågespalter. Dessa kategorier är sådana som förekommer i båda tidningarna och som dessutom är representativa för tidningarna i fråga, eftersom texter av dessa typer finns med i varje nummer.
Analysen av språkets svårighetsgrad i de båda tidningarna sker genom att den genomsnittliga meningslängden, andelen långa ord och LIX-värdet för de olika artiklarna räknas ut. Dessa värden används sedan för en jämförelse av de olika texternas svårighetsgrad.
Ordvalet granskas med avseende på användningen av lånord och främmande ord samt med avseende på förekomsten av inomspråkliga novationer och ungdomliga uttryckssätt. I samband med analysen av ordvalet diskuteras också likheter och skillnader mellan ordvalet i de båda tidningarna.
Förutom den mera övergripande jämförelsen av språket i tidningarna görs också en undersökning där två texter skrivna av samma journalist, en ur varje tidning, kontrasteras mot varandra och jämförs i fråga om läsbarhet och ordval.
De texter ur tidningarna som har valts ut för undersökningen delas in i fem olika kategorier: redaktörens spalter, skvallersidorna, kändisreportage, övriga reportage och frågespalter. Dessa kategorier är sådana som förekommer i båda tidningarna och som dessutom är representativa för tidningarna i fråga, eftersom texter av dessa typer finns med i varje nummer.
Analysen av språkets svårighetsgrad i de båda tidningarna sker genom att den genomsnittliga meningslängden, andelen långa ord och LIX-värdet för de olika artiklarna räknas ut. Dessa värden används sedan för en jämförelse av de olika texternas svårighetsgrad.
Ordvalet granskas med avseende på användningen av lånord och främmande ord samt med avseende på förekomsten av inomspråkliga novationer och ungdomliga uttryckssätt. I samband med analysen av ordvalet diskuteras också likheter och skillnader mellan ordvalet i de båda tidningarna.
Förutom den mera övergripande jämförelsen av språket i tidningarna görs också en undersökning där två texter skrivna av samma journalist, en ur varje tidning, kontrasteras mot varandra och jämförs i fråga om läsbarhet och ordval.