Lukiolaisten virheistä suomen ainekirjoituksessa - perinteistä ja äidinkielenomaista opetusta saavien oppilaiden eroista
Åhman, Maria (2005)
Kuvaus
Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.
Tiivistelmä
Min avhandling pro gradu är en felanalys där jag analyserar uppsatser i finska skrivna av två olika grupper. Den första gruppen består av 17 elever, som efter ett års studier i ett svenskspråkigt gymnasium deltog i en repetitionskurs för att förbättra sina kunskaper i finska. Eleverna i den här gruppen är alla enspråkigt svenska. Den andra gruppen består likaså av 17 elever som valt kurser speciellt riktade till tvåspråkiga elever i Vasa övningsskolas gymnasium. De här eleverna studerar enligt den modersmålsinriktade lärokursen, medan den förstnämnda gruppen följer den traditionella lärokursen.
Felen i uppsatserna delas in i olika grupper och jag vill med min analys reda ut möjliga orsaker till felen samt jämföra vilka feltyper som är mest frekventa i den enspråkigt svenska respektive den tvåspråkiga gruppen. På basen av resultatet begrundar jag även hur man inom undervisningen i finska för svenskspråkiga gymnasister i Finland kan betona olika språkliga delområden inom den traditionella och den modersmålsinriktade lärokursen.
Enligt undersökningen utgör syntaktiska fel den största felkategorin i den enspråkiga gruppens uppsatser, medan de tvåspråkiga gör mest fel inom fonologi och ortografi. De tvåspråkiga eleverna verkar oftare göra fel som bottnar i talspråket samtidigt som de enspråkigas fel oftare är odrfel eller fel av grammatisk art. Inom traditionell finskundervisning för enspråkigt svenskspråkiga elever kan grammatikundervisningen därför anses kräva en mer systematisk genomgång, medan man inom modersmålsinriktad undervisning kan behandla grammatiken mer enligt gruppens behov. Inom båda typerna av undervisning är det väsentligt att fästa uppmärksamhet vid skillnader mellan tal- och skriftspråk samt ortografiska frågor, man kanske speciellt inom modersmålsinriktad undervisning, eftersom de tvåspråkiga elevernas fel ofta visar på bristande kunskap just inom dessa områden.
Felen i uppsatserna delas in i olika grupper och jag vill med min analys reda ut möjliga orsaker till felen samt jämföra vilka feltyper som är mest frekventa i den enspråkigt svenska respektive den tvåspråkiga gruppen. På basen av resultatet begrundar jag även hur man inom undervisningen i finska för svenskspråkiga gymnasister i Finland kan betona olika språkliga delområden inom den traditionella och den modersmålsinriktade lärokursen.
Enligt undersökningen utgör syntaktiska fel den största felkategorin i den enspråkiga gruppens uppsatser, medan de tvåspråkiga gör mest fel inom fonologi och ortografi. De tvåspråkiga eleverna verkar oftare göra fel som bottnar i talspråket samtidigt som de enspråkigas fel oftare är odrfel eller fel av grammatisk art. Inom traditionell finskundervisning för enspråkigt svenskspråkiga elever kan grammatikundervisningen därför anses kräva en mer systematisk genomgång, medan man inom modersmålsinriktad undervisning kan behandla grammatiken mer enligt gruppens behov. Inom båda typerna av undervisning är det väsentligt att fästa uppmärksamhet vid skillnader mellan tal- och skriftspråk samt ortografiska frågor, man kanske speciellt inom modersmålsinriktad undervisning, eftersom de tvåspråkiga elevernas fel ofta visar på bristande kunskap just inom dessa områden.