Michel oder Emil? Übersetzung von Realienbezeichnungen in Werken von Astrid Lindgren

Abstract

I avhandlingen behandlas översättning av beteckningar för realia i barn- och ungdomslitteratur. Som material för undersökningen används tre svenska barn- och ungdomsböcker skrivna av Astrid Lindgren och deras tyska översättningar.

Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka typer av beteckningar för realia som förekommer i den svenska korpusen samt analysera hur de översatts till tyska. Det undersöks även hur ofta den svenska beteckningen övertagits direkt samt om översättaren har försökt förmedla den svenska kulturen i översättningen. Beteckningarna för realia delas först in i olika grupper, för att kartlägga vilka typer av beteckningar som förekommer i materialet, och därefter analyseras dessa enligt den använda översättningsmetoden.

Undersökningen visar att nio olika typer av beteckningar för realia finns i materialet och att elva översättningsmetoder tillämpats. Slutsatser om hur beteckningar för realia översätts kan dras för tre delområden. Äkta personnamn och geografiska namn används vanligen oförändrade i översättningen medan påhittade namn ofta översätts med hjälp av översättningslån. När det gäller beteckningar för livsmedel och måltider ersätts det svenska ordet vanligen med ett motsvarande från den tyska kulturen eller med ett som har ungefär samma betydelse som det svenska. Beteckningar för historiska och samhälleliga realia används vanligtvis oförändrade i översättningen eller ersätts med en motsvarighet från den tyska kulturen. Analysen visar även att den vanligaste översättningsmetoden är att använda den svenska beteckningen oförändrad i översättningen, vilket kan förklaras av det stora antalet namn i materialet. När användningen av de övriga översättningsmetoderna granskats, kan konstateras att översättarna i första hand försökt skapa en flytande och förståelig översättning och först i andra hand försökt bevara den svenska kulturen i översättningen.