Zu Gender im Deutschen und Schwedischen. Eine kontrastive Analyse von Personenbezeichnungen in Heinrich Bölls Erzählung Die verlorene Ehre der Katharina Blum und deren zwei schwedischen Übersetzungen
Lundsten, Elin (2017)
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
Min pro gradu-avhandling är en fallstudie där jag undersöker hur kön syns i tyska och svenska personbeteckningar. Undersökningsmaterialet består av Heinrich Bölls berättelse Die Verlorene Ehre der Katharina Blum från 1974 och berättelsens två översättningar till svenska från 1975 respektive 2011. Syftet med avhandlingen är att undersöka skillnaderna i fråga om hur kön kommer till uttryck i personbeteckningarna, å ena sidan mellan tyskan och svenskan och å andra sidan mellan svenskan på 1970-talet och svenskan på 2010-talet. Personbeteckningarna ur det tyska materialet och de motsvarande svenska översättningarna klassificeras i enlighet med en grammatisk indelning som huvudsakligen bygger på Dudens grammatik och i enlighet med en indelning enligt det kön som mottagaren upplever att kommuniceras som bygger på en modell av Hornscheidt.
Enligt analysen uppvisar personbeteckningarna i materialet de väntade skillnaderna när det gäller den grammatiska klassificeringen: i tyskan kommer kön oftare till uttryck än i svenskan och i den äldre översättningen oftare än i den nyare. Vilket kön som kommuniceras påverkas huvudsakligen av det grammatiskt uttryckta könet, men det finns ytterligare faktorer som inverkar på det kommunicerade könet och som i vissa fall är svåra att motivera objektivt. Ett överraskande resultat är att personbeteckningar som uttrycker kön genom avledning oftast klassificeras som manliga i alla tre texter, medan personbeteckningar som uttrycker kön som lexem oftast förmedlar kvinnlighet.
Enligt analysen uppvisar personbeteckningarna i materialet de väntade skillnaderna när det gäller den grammatiska klassificeringen: i tyskan kommer kön oftare till uttryck än i svenskan och i den äldre översättningen oftare än i den nyare. Vilket kön som kommuniceras påverkas huvudsakligen av det grammatiskt uttryckta könet, men det finns ytterligare faktorer som inverkar på det kommunicerade könet och som i vissa fall är svåra att motivera objektivt. Ett överraskande resultat är att personbeteckningar som uttrycker kön genom avledning oftast klassificeras som manliga i alla tre texter, medan personbeteckningar som uttrycker kön som lexem oftast förmedlar kvinnlighet.