Förrättandet av allmänna val i Finland: En analys av situationen i Korsholms kommun
Lahti, Tommy (2006)
Kuvaus
Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.
Tiivistelmä
Demokratin i Finland förverkligas i första hand genom representativ demokrati. För att den representativa demokratin skall fungera krävs det att medborgarna har en vilja att aktivt delta i det politiska livet. Deltagandet förverkligas främst genom röstande i allmänna val. Under de senaste årtiondena har röstningsaktiviteten sjunkit kraftigt. En sjunkande röstningsaktivitet betyder att allt färre medborgare deltar i beslutsfattandet i samhället och detta utgör ett hot mot demokratin.
I detta arbete granskar jag hur medborgarnas möjligheter till deltagande och påverkande har förverkligats i det finländska samhället. Undersökningen är i första hand en rättsdogmatisk undersökning. Jag granskar utgående ifrån gällande lagstiftning vilka möjligheter det finns att erbjuda medborgarna påverkningsmöjligheter och hur påverkningsmöjligheterna har förverkligats i praktiken. Eftersom jag till viss del också behandlar röstningsaktiviteten kan man säga att undersökningen också innehåller sociologiska inslag. Som källor har jag använt mig av lagstiftning som berör det område jag behandlar i undersökningen samt övrig litteratur och aktuella rapporter angående utvecklandet av medborgarnas påverkningsmöjligheter.
Finlands grundlag garanterar medborgarna självstyrelse. Självstyrelsen förverkligas enklast på lokal nivå. Detta betyder att den kommunala självstyrelsen är det viktigaste sättet för medborgarna att utnyttja sina påverkningsmöjligheter. Även den kommunala självstyrelsen utgår ifrån en representativ modell, men kommunallagen erbjuder också många möjligheter till direkt demokrati. Den direkta demokratin i kommunerna kan förverkligas t.ex. genom folkomröstningar, genom att kommunen ger information om sin verksamhet och aktuella frågor som berör kommuninvånarna eller genom växelverkan mellan kommuninvånare och beslutsfattare.
Den representativa demokratin förverkligas genom att medborgarna utnyttjar sin rösträtt i allmänna val. I de allmänna valen väljer medborgarna representanter som skall representera dem i maktutövningen för en förutbestämd period framöver. Grundtanken med demokratiprincipen är att medborgarna i första hand skall delta i valen som röstande. I andra hand kan medborgarna även delta som kandidater i de allmänna valen. En del av undersökningen behandlar hur de allmänna valen förrättas i praktiken. Till stöd för detta innehåller undersökningen också exempel på hur de allmänna valen förrättas i Korsholms kommun. Analysen av röstningsaktiviteten i Korsholm visar att alla röstberättigade har kunnat utnyttja sin rösträtt trots att vissa erbjuds bättre möjligheter till detta än andra. Röstningsaktiviteten i kommunens alla röstningsområden är dock ungefär lika oberoende av var i kommunen röstningsområdet finns.
Eftersom röstningsaktiviteten har sjunkit märkbart har den offentliga makten blivit tvungen att försöka utveckla nya påverkningsmöjligheter. På både statlig och kommunal nivå är det möjligt att ordna rådgivande folkomröstningar i frågor som är viktiga för medborgarna. På kommunal nivå kan medborgarna också själva ta initiativ. Detta är inte möjligt på statlig nivå, men man har undersökt möjligheterna att införa statliga medborgarinitiativ. För att underlätta valförrättningen planerar man att införa elektronisk röstning. Den elektroniska röstningen skulle åtminstone i det första skedet bara vara möjlig vid vallokalerna. Man har inga planer på att införa röstning via Internet. Konkret kan medborgarnas påverkningsmöjligheter förbättras genom att man i större utsträckning går in för att utveckla växelverkan mellan medborgare och beslutsfattare. Detta kan förverkligas t.ex. genom möten mellan medborgare och förtroendevalda samt genom e-demokrati.
I detta arbete granskar jag hur medborgarnas möjligheter till deltagande och påverkande har förverkligats i det finländska samhället. Undersökningen är i första hand en rättsdogmatisk undersökning. Jag granskar utgående ifrån gällande lagstiftning vilka möjligheter det finns att erbjuda medborgarna påverkningsmöjligheter och hur påverkningsmöjligheterna har förverkligats i praktiken. Eftersom jag till viss del också behandlar röstningsaktiviteten kan man säga att undersökningen också innehåller sociologiska inslag. Som källor har jag använt mig av lagstiftning som berör det område jag behandlar i undersökningen samt övrig litteratur och aktuella rapporter angående utvecklandet av medborgarnas påverkningsmöjligheter.
Finlands grundlag garanterar medborgarna självstyrelse. Självstyrelsen förverkligas enklast på lokal nivå. Detta betyder att den kommunala självstyrelsen är det viktigaste sättet för medborgarna att utnyttja sina påverkningsmöjligheter. Även den kommunala självstyrelsen utgår ifrån en representativ modell, men kommunallagen erbjuder också många möjligheter till direkt demokrati. Den direkta demokratin i kommunerna kan förverkligas t.ex. genom folkomröstningar, genom att kommunen ger information om sin verksamhet och aktuella frågor som berör kommuninvånarna eller genom växelverkan mellan kommuninvånare och beslutsfattare.
Den representativa demokratin förverkligas genom att medborgarna utnyttjar sin rösträtt i allmänna val. I de allmänna valen väljer medborgarna representanter som skall representera dem i maktutövningen för en förutbestämd period framöver. Grundtanken med demokratiprincipen är att medborgarna i första hand skall delta i valen som röstande. I andra hand kan medborgarna även delta som kandidater i de allmänna valen. En del av undersökningen behandlar hur de allmänna valen förrättas i praktiken. Till stöd för detta innehåller undersökningen också exempel på hur de allmänna valen förrättas i Korsholms kommun. Analysen av röstningsaktiviteten i Korsholm visar att alla röstberättigade har kunnat utnyttja sin rösträtt trots att vissa erbjuds bättre möjligheter till detta än andra. Röstningsaktiviteten i kommunens alla röstningsområden är dock ungefär lika oberoende av var i kommunen röstningsområdet finns.
Eftersom röstningsaktiviteten har sjunkit märkbart har den offentliga makten blivit tvungen att försöka utveckla nya påverkningsmöjligheter. På både statlig och kommunal nivå är det möjligt att ordna rådgivande folkomröstningar i frågor som är viktiga för medborgarna. På kommunal nivå kan medborgarna också själva ta initiativ. Detta är inte möjligt på statlig nivå, men man har undersökt möjligheterna att införa statliga medborgarinitiativ. För att underlätta valförrättningen planerar man att införa elektronisk röstning. Den elektroniska röstningen skulle åtminstone i det första skedet bara vara möjlig vid vallokalerna. Man har inga planer på att införa röstning via Internet. Konkret kan medborgarnas påverkningsmöjligheter förbättras genom att man i större utsträckning går in för att utveckla växelverkan mellan medborgare och beslutsfattare. Detta kan förverkligas t.ex. genom möten mellan medborgare och förtroendevalda samt genom e-demokrati.