Intertekstuaalisuus ja tekstilajiketjut Omaishoidon tuen kriteerit -tekstissä ja sen käännöksessä
Andtbacka, Linda (2012)
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen har varit att undersöka Karleby stads text om stödet för närståendevård Omaishoidon tuen kriteerit och dess översättning Kriterier för stöd för närståendevård i Karleby, och klargöra hurdan intertextualitet och hurdana intertextuella kedjor texterna innehåller. Den första analysdelen fokuserar på att precisera vilka myndighetstexter källspråkstexten baserar sig på och på vilket sätt textförfattaren antyder att texten baserar sig på andra texter. Den andra analysdelen å sin sida utgår från resultaten i den första delen och undersöker om översättaren har upptäckt den intertextualitet som finns i källtexten och utnyttjat den vid översättning. Båda analysdelarna avslutas med en presentation av den intertextuella kedja som kan skönjas bakom respektive text.
Min undersökning är textforskning och omfattar kvalitativa och delvis kontrastiva analysmetoder. Analysmodellen som utformats för den första analysdelen baserar sig på Vesa Heikkinens (2001) och Kaija Kuiris (1984) undersökningar kring intertextualitet och dess förekomst samt Iso Suomen Kielioppis (2008) redogörelse av olika anföringssätt. I teoridelen redogörs även de för centrala begreppen ’intertextualitet’, ’genre’ och ’intertextuella kedjor’ främst med hjälp av dessa verk. Målspråkstextens analys följer källtextanalysen till viss del, men utnyttjar närmast Svenskt lagspråk (2010) och Svenska skrivregler (2000) för analysen.
Resultatet av källtextanalysen har visat att den kommunala texten innehåller en mängd hänvisningar till andra myndighetstexter och lagar. De intertextuella sambanden är dock mer dolda och beskrivande (termen kuvaileva hos Heikkinen 2001) än öppna hänvisningar, vilket gör att läsaren högst sannolikt inte inser att texten innehåller intertextualitet. Detta leder till att den intertextuella kedjan var mycket mångskiktad och komplex. Analysresultat av målspråkstexten var överraskande, eftersom jag har antagit att översättaren har upptäckt textens intertextualitet, men har fått inse att den svenska texten är en översättning av målspråkstexten och innehåller knappt någon intertextualitet. Resultatet blir också synligt i den intertextuella kedjan som inte är så komplex som hos målspråkstexten.
Min undersökning är textforskning och omfattar kvalitativa och delvis kontrastiva analysmetoder. Analysmodellen som utformats för den första analysdelen baserar sig på Vesa Heikkinens (2001) och Kaija Kuiris (1984) undersökningar kring intertextualitet och dess förekomst samt Iso Suomen Kielioppis (2008) redogörelse av olika anföringssätt. I teoridelen redogörs även de för centrala begreppen ’intertextualitet’, ’genre’ och ’intertextuella kedjor’ främst med hjälp av dessa verk. Målspråkstextens analys följer källtextanalysen till viss del, men utnyttjar närmast Svenskt lagspråk (2010) och Svenska skrivregler (2000) för analysen.
Resultatet av källtextanalysen har visat att den kommunala texten innehåller en mängd hänvisningar till andra myndighetstexter och lagar. De intertextuella sambanden är dock mer dolda och beskrivande (termen kuvaileva hos Heikkinen 2001) än öppna hänvisningar, vilket gör att läsaren högst sannolikt inte inser att texten innehåller intertextualitet. Detta leder till att den intertextuella kedjan var mycket mångskiktad och komplex. Analysresultat av målspråkstexten var överraskande, eftersom jag har antagit att översättaren har upptäckt textens intertextualitet, men har fått inse att den svenska texten är en översättning av målspråkstexten och innehåller knappt någon intertextualitet. Resultatet blir också synligt i den intertextuella kedjan som inte är så komplex som hos målspråkstexten.