Roger Nylund Unga ingenjörers psykologiska kontrakt inom teknologi- industrin En tematisk analys av drivkrafter, relationer och framtidsvisioner ACTA WASAENSIA 433 AKADEMISK AVHANDLING som med tillstånd av akademisk enhet för ledning vid Vasa universitet framläggs till offentlig granskning i auditoriet Kurtén (C203) torsdagen den 12 december 2019 kl. 12. Reviewers Professor Anette Hallin Åbo Akademi Företagsekonomi, Organisation och ledning ASA Fänriksgatan 3 B FI-20500 Åbo Finland Professor Marcus Lindahl Uppsala universitet Institutionen för teknikvetenskaper Box 534 SE-751 21 Uppsala Sverige III Julkaisija Julkaisupäivämäärä Vaasan yliopisto Marraskuu 2019 Tekijä(t) Julkaisun tyyppi Roger Nylund Väitöskirja Orcid ID Julkaisusarjan nimi, osan numero Acta Wasaensia, 433 Yhteystiedot ISBN Vaasan yliopisto Johtamisen akateeminen yksikkö PL 700 FI-65101 VAASA 978-952-476-887-0 (painettu) 978-952-476-888-7 (verkkojulkaisu) URN:ISBN:978-952-476-888-7 ISSN 0355-2667 (Acta Wasaensia 433, painettu) 2323-9123 (Acta Wasaensia 433, verkkoaineisto) Sivumäärä Kieli 19 Ruotsi Julkaisun nimike Nuorten insinöörien psykologinen sopimus – motivaation, suhteiden ja tulevaisuuden visioiden temaattinen analyysi Tiivistelmä Psykologista sopimusta kuvaillaan organisaation muokkaamiksi yksilön käsityksiksi molemminpuolisista velvoitteista, jotka vallitsevat yksilön ja organisaation välillä. Tämä tutkimuksen tarkoitus on syventää ymmärrystä liittyen nuorten insinöörien käsityksiin psykologisista sopimuksista. Psykologista sopimusta teollisuusyrityksissä on tutkittku Suomessa vain vähän. Tämä laadullinen tutkimus tehtiin haastattelemalla kahtakymmentä nuorta insinööria, kymmentä heidän esimiehistään sekä neljää HR-johtajaa neljässä isossa energia-alan teollisuusyrityksessä. Aineisto analysoitiin temaattisen analyysin menetelmällä. Kun haastattelut pohjautuivat avoimiin keskusteluteemoihin, aineistosta hahmottuivat nuorten käsitykset asiasta eivätkä pelkästään heidän käsityksensä siitä, mitkä sopimuksen komponentit olivat täyttyneet. Tutkimus osoitti, että nuoret insinöörit kaipaavat vapautta, valmentavaa ja kannustavaa johtajuutta, vaihtelevia tehtäviä sekä kehitysmahdollisuuksia. Tutkimuksessa psykologinen sopimus näyttäytyy hyvin epämääräisenä. Nuoret pystyivät hyvin kuvaamaan omia odotuksiaan työnantajaa kohtaan, mutta olivat lähes kykenemättömiä kertomaan, mitä työnantaja heiltä odotti. Psykologisen sopimuksen käsitettä on loppukeskustelussa ehdotettu hieman laajennettavaksi. Asiasanat Psykologinen sopimus, sitoutuminen, motivaatio, teknologiateollisuus, Vaasan energiaklusteri, nuoret insinöörit V Publisher Date of publication Vaasan yliopisto November 2019 Author Type of publication Roger Nylund Doctoral thesis Orcid ID Name and number of series Acta Wasaensia, 433 Contact information ISBN University of Vaasa School of Management P.O. Box 700 FI-65101 VAASA Finland 978-952-476-887-0 (print) 978-952-476-888-7 (online) URN:ISBN:978-952-476-888-7 ISSN 0355-2667 (Acta Wasaensia 433, print) 2323-9123 (Acta Wasaensia 433, online) Language Number of pages 19 Swedish Title of publication Young engineers' psychological contract in the technology industry - a thematic analysis of drivers, relationships and visions for the future Abstract A psychological contract has been described as individual conceptions, shaped by the organization, regarding the terms of the agreement that exists between an individual and their organization. The purpose of this study was to create a better understanding of young engineers' perceptions of their psychological contracts. Few studies on psychological contracts have been conducted in an industrial context in Finland. The qualitative study was conducted by interviewing twenty young engineers, ten foremen and four HR executives in four major industrial companies in the energy sector. The material was analyzed with a thematic content analysis. The method of open discussion themes provided an understanding of the young engineers' perceptions, rather than just showing which components of the psychological contract were experienced as fulfilled. The study shows that the young engineers want freedom, a coaching and supporting leadership style, varied tasks and development opportunities. The study indicates a very undefined and diffuse psychological contract among these young engineers. They described their own expectations of the employer, but did not mention the employers' expectations on them. A sense of obligations are absent in their stories. A broadening of the concept of the psychological contract is suggested in the discussion at the end of this study. Keywords Psychological contract, engagement, motivation, technology industry, Vaasa Energy cluster, Finland, young engineers VII Utgivare Utgivningstid Vasa Universitet November 2019 Författare Typ av publikation Roger Nylund Doktorsavhandling Orcid ID Julkaisusarjan nimi, osan numero Acta Wasaensia, 433 Kontaktuppgifter ISBN Vasa Universitet Johtamisen akateeminen yksikkö, School of Management PB 700 FI-65101 VAASA 978-952-476-887-0 (tryckt) 978-952-476-888-7 (online) URN:ISBN:978-952-476-888-7 ISSN 0355-2667 (Acta Wasaensia 433, tryckt) 2323-9123 (Acta Wasaensia 433, online) Sidantal Språk 19 Svenska Publikationens titel Unga ingenjörers psykologiska kontrakt inom teknologi-industrin - en tematisk analys av drivkrafter, relationer och framtidsvisioner Abstrakt Ett psykologiskt kontrakt har beskrivits som individuella föreställningar, formade av organisationen, gällande villkoren i den överenskommelse som finns mellan en individ och deras organisation. Syftet med studien var att skapa en bättre förståelse för unga ingenjörers uppfattningar om sitt psykologiska kontrakt. Få studier om psykologiska kontrakt har gjorts inom en industriell kontext i Finland. Den kvalitativa studien gjordes genom att intervjua tjugo unga ingenjörer, tio förmän och fyra HR-direktörer i fyra större industriföretag inom energisektorn. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Metoden med öppna diskussionsteman gav en bild av de unga ingenjörernas uppfattningar, snarare än att visa vilka komponenter av det psykologiska kontraktet som upplevdes uppfyllda. Resultatet visar att de unga ingenjörerna önskar frihet, en coachande och stödande ledarstil, omväxlande uppgifter och utvecklingsmöjligheter. Studien tyder på ett mycket odefinierat och diffust psykologiskt kontrakt bland dessa unga ingenjörer. De kunde mycket väl beskriva sina egna förväntningar på arbetsgivaren, men nästan inte alls sin uppfattning om arbetsgivarens förväntningar. Upplevda förpliktelser lyser med sin frånvaro. I slutdiskussionen föreslås en breddning av det psykologiska kontraktet. Nyckelord Psykologiskt kontrakt, engagemang, motivation, teknologi-industri, Vasas energikluster, Finland, unga ingenjörer IX FÖRORD Livet bjuder ibland på överraskningar. Ibland överraskar man sig själv. Att jag skulle skriva en doktorsavhandling var knappast något jag hade tänkt mej speciellt långt innan jag fick förmånen att ta mig an detta projekt. Jag vill här börja med att tacka de personer som gjort detta möjligt. Först och främst vill jag rikta mitt varma tack till mina handledare docent Niina Koivunen och professor Riitta Viitala. Niinas tålamod och eftertänksamma handledning har varit mycket värdefull genom hela processen. Hon lät min process ta den tid den tog utan att forcera eller servera för många färdiga modeller. Riitta har från tid till annan kommit med värdefulla kommentarer utgående från hennes enastående förmåga att snabbt läsa och fånga in vad som är centralt i ett manuskript. De har också lett mej in på små utflykter i vetandets värld som kanske inte alltid fört själv avhandlingen framåt, men som varit värdefulla för min kunskapsmässiga mognad – och det är ju det primära syftet med hela projektet. Jag har haft förmånen att få handledare som är både kunniga, visa och varma medmänskor, vilket förmodligen är rätt unikt. Det har gjort processen till ett sant nöje. Vidare vill jag rikta ett varmt tack till professor Annika Tidström för hennes värdefulla hjälp och kommentarer i slutet av processen. Under de seminarier jag deltagit i tillsammans med HRM forskargruppen har självklart många andra också gett mej värdefulla råd och frågor. Jag vill också tacka förhandsgranskarna, professor Anette Hallin och professor Marcus Lindahl. De bidrog båda med mycket värdefulla kommentarer och reflektioner som gav mej möjligheten att ännu förbättra min avhandling. Jag uppskattar verkligen bådas distinkta, tydliga, men samtidigt konstruktiva och vänliga ton i sina utlåtanden. Under resans gång har min kära familj stött och uppmuntrat hela vägen. Li har orkat peppa mej hela vägen mot mål, speciellt mot slutet av skrivprocessen, som kanske mera kändes som en snårig skogsstig än en slutraka. Det är jag djupt tacksam för. Slutligen är jag också tacksam till det finska skolsystemet som möjliggjort en resa från folkskolbänken i Pojo, via det som då hette mellanskolan och yrkesskolans snickarutbildning i Karis till en ingenjörsutbildning vid Vasa Tekniska Läroanstalt. Där trodde jag själv i många år att min utbildningsresa hade nått sitt slut. Att jag i vuxen ålder sedan, utan att vara student, kunde få en studieplats och avlägga en X magistersexamen i filosofi kändes som ett stort privilegium. Föga anade jag med det magistersbrevet i hand att jag bara några år senare skulle påbörja mina doktorandstudier i ledarskap. Min kollega Stefan Granqvist är värd ett stort tack för att han inspirerade mej att göra en forskningsplan och söka en studieplats. Vi har (haft) ett fantastiskt skolsystem i detta land som möjliggjort en sådan resa. Filosofistudierna insåg jag för sent att jag hade forcerat för snabbt. Det behövs tid för mognad. Detta var något jag sedan bestämde mej för då jag fick möjligheten att påbörja doktorandstudierna; detta skulle få ta sin tid – och det gjorde det minsann! Att kombinera doktorandstudier med ett heltidsjobb är naturligtvis alltid en utmaning. Nu är jag dock i mål och jag kan säga med Karin Boye att ”Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd.” Sundom 30.9.2019 Roger Nylund XI Innehållsförteckning FÖRORD ................................................................................................ VI 1 INLEDNING ........................................................................................ 1 1.1 Studiens syfte och forskningsfrågor ......................................... 6 1.2 Centrala begrepp ................................................................... 11 1.3 Positionering av studien ........................................................ 14 1.4 Förverkligande av studien och avhandlingens struktur ........... 16 2 TEORETISK INRAMNING ................................................................... 18 2.1 Psykologiska kontrakt ............................................................ 18 2.1.1 Definitioner av psykologiska kontrakt ..................... 20 2.1.2 Centrala begrepp kring psykologiska kontrakt ........ 23 2.1.3 Litteratur om psykologiska kontrakt ........................ 24 2.1.4 Sammanfattning av avsnittet om psykologiska kontrakt .................................................................. 45 2.2 Motivation och arbetsmotivation ............................................ 46 2.2.1 Definitioner av motivation ....................................... 46 2.2.2 Litteratur om motivation ......................................... 47 2.3 Engagemang .......................................................................... 60 2.3.1 Definitioner av engagemang ................................... 61 2.3.2 Litteratur om engagemang ...................................... 62 2.3.3 Olika former av engagemang .................................. 68 2.3.4 Uppbyggandet av engagemang ............................... 70 2.4 Sammanfattande diskussion om teoriöversikten .................... 72 3 METODOLOGI .................................................................................. 75 3.1 Vetenskapsfilosofiska utgångspunkter ................................... 75 3.2 Studiens kontext ................................................................... 81 3.3 Insamling av forskningsmaterial ............................................ 84 3.4 Hur det insamlade materialet analyserades ............................ 95 4 RESULTAT ........................................................................................ 98 4.1 De unga ingenjörernas drivkrafter ....................................... 101 4.1.1 Inga speciella förhandsförväntningar ..................... 104 4.1.2 Meningsfulla arbetsuppgifter, man vill göra en skillnad ................................................................. 110 4.1.3 Snäv syn på ansvar, men man vill ha utmaningar ... 112 4.2 Relationer till kollegor, förmän och organisation .................. 116 4.2.1 Förmännen ses som en i teamet ............................ 116 4.2.2 Unga ingenjörer vill se sin förman som en coach ... 118 4.2.3 Frihet ges och det uppskattas mycket ................... 124 4.3 De unga ingenjörernas framtidsvisioner............................... 126 4.3.1 Individualistiska värderingar ................................. 127 4.3.2 Uppgifterna engagerar mera än mänskorna ........... 128 4.3.3 Att få utvecklas och lära sig nytt är viktigt ............. 129 4.4 Förmännens och HR-direktörernas uppfattningar om de unga ingenjörernas psykologiska kontrakt ................................... 132 XII 4.4.1 De unga ingenjörernas drivkrafter ......................... 133 4.4.2 Förmännens syn på de unga ingenjörernas relationer i arbete – och sina egna ........................................ 138 4.4.3 Förmännens syn på de unga ingenjörernas framtidsvisioner .................................................... 140 4.5 Sammanfattande reflektioner gällande resultatet ................. 142 5 DISKUSSION ................................................................................... 145 5.1 Studiens bidrag till litteraturen om psykologiska kontrakt ... 146 5.2 Studiens bidrag till forskningslitteraturen om engagemang och motivation ........................................................................... 152 5.3 Intressanta paradoxer och spänningsfält i forskningsmaterialet ........................................................... 155 5.4 Studiens praktiska implikationer .......................................... 158 5.5 Utvärdering av denna avhandling ......................................... 161 5.6 Förslag till vidare forskning ................................................. 165 KÄLLFÖRTECKNING ............................................................................. 167 XIII Bildförteckning Bild 1. Den teoretiska inramningen för avhandlingen. ........ 16 Bild 2. De teoretiska diskussioner som berör den här avhandlingen. ......................................................... 73 Bild 3. Min teoretiska referensram. .................................... 74 Bild 4. De unga ingenjörernas uppfattningar om sina psykologiska kontrakt. ............................................ 99 Bild 5. Teman som identifierades i intervjuerna. ............... 100 Bild 6. Förmännens uppfattningar om de unga ingenjörernas psykologiska kontrakt. .................... 133 Bild 7. De tydligaste skillnaderna mellan de unga ingenjörernas och förmännens berättelser. ........... 144 Tabellförteckning Tabell 1. Definitioner av det psykologiska kontraktet. .................. 22 Tabell 2. Centrala källor för diskussionen om psykologiska kontrakt. ........................................................................ 25 Tabell 3. Centrala källor för motivation. ....................................... 48 Tabell 4. Centrala källor för ”Organizational Commitment” eller engagemang. ................................................................. 63 Tabell 5. Lista över gjorda intervjuer. ........................................... 86 1 INLEDNING Föreliggande avhandling handlar om unga ingenjörer och deras uppfattning om sina psykologiska kontrakt till den organisation där de jobbar. Kontexten för den här studien är teknologi-industrin och inom den en framgångsrik del av verkstadsindustrin, där företag producerar olika tekniska lösningar för energiproduktion, distribution och hantering. De studerade organisationerna ingår i det som kallas för Vasa Energikluster (Energyvaasa.fi). Att fördjupa förståelsen för de unga ingenjörers uppfattningar om dessa villkor är viktig främst för företag som konkurrerar om kompetent arbetskraft, men också för den enskilda förmannen som ska motivera dem att göra ett bra jobb och trivas i organisationen. För de unga ingenjörerna själva kan det vara värdefullt att reflektera över sina förväntningar på arbetsgivare, sig själva och karriären. Ur forskarsynvinkel finns här flera intressanta saker. En är att se hur teorier som utvecklats i USA kan tillämpas i ett finskt sammanhang. En annan är att få en bild av hur just unga ingenjörer subjektivt uppfattar sina psykologiska kontrakt och hur deras organisationer uppfattar dem. Teorier som anknyter till de här frågorna och som här kommer att användas, är teorierna om det psykologiska kontraktet, engagemang och motivation. Det psykologiska kontraktet mellan arbetstagare och arbetsgivare är väl etablerat inom forskningen om organisationsbeteende (organizational behavior), personalledning och karriärutveckling. Arbetslivets förändring Arbetslivets förändringar är en fortgående process. Förändringen har många dimensioner, men två av de viktigaste är att organisationer förändras och att de unga medarbetarna medför en förändrad syn på arbetslivet (van der Smissen med flera 2013). Enligt en undersökning (Thuneberg, 2010) gjord bland finska ungdomar i åldern 17 till 29 år, värdesätter de sitt eget välbefinnande och sin kreativitet högre än framgång i arbetslivet. I en intervju för den finska ekonomitidskriften Talouselämä1 23.6.2010 spekulerar kommunikationsexperten Laura Tähkävuori att den här kortsiktiga generationen kanske inte är färdig att lova arbetslivet mycket, för att arbetslivet inte lovar dem speciellt mycket. I TV- 1 Ett ekonomiskt veckomagasin. 2 Acta Wasaensia nyheterna 26.10.2017 konstaterar Barn- och Ungdomsstiftelsens verksamhetsledare Tuula Colliander att de unga oroas över det ständiga pratet om att allt förändras. De litar nog på att de ska klara sig själva, men inte på att de ska få socialt stöd i arbetslivet (yle.fi). Allt detta pekar mot ett eroderande psykologiskt kontrakt. Åtminstone verkar det vara ett kontrakt i förändring. Dufva med flera från Statens Tekniska Forskningsanstalt (2017) hävdar att förändringar sker i arbetets innehåll, från att producera varor och tjänster till kunskapsintensivt arbete där man producerar mening. Vidare förändras enligt Dufva sättet att organisera från fasta strukturer till självstyrande löst knutna koalitioner där individer förtjänar sin lön från flera tillfälliga källor i stället för från en fast arbetsgivare. Samtidigt innebär demografin, med mindre årskullar än förr, att det kommer allt färre unga in på arbetsmarknaden i de nordiska länderna och hela Europa (Festing och Schäfer, 2014) vilket leder till en ökad konkurrens om unga experter och ingenjörer. De som har en god utbildning kan faktiskt ofta välja var de vill jobba. Den fria marknadens ideologi och globaliseringen av företagen har under de två, tre senaste decennierna inneburit en radikal förändring i både företagskultur och -struktur (Crane, Matten och Moon 2008). Till exempel förväntar sig numera mycket färre arbetstagare ett livslångt arbetsförhållande. Förändringen var abrupt för många finska anställda på 1990-talet, då man under den djupa ekonomiska krisen sade upp mängder av mänskor som hade jobbat i decennier för samma arbetsgivare. Dessa plötsligt arbetslösa var dåligt förberedda på att konkurrera på arbetsmarknaden (Siltala 2004). Samtidigt som man i det finska arbetslivet rätt chockartat vaknade upp till en ny tid med nya förutsättningar, var sociologer i USA redan i full färd med att studera motsvarande fenomen som där hade växt fram redan tidigare (se till exempel Sennett 2002). Tillfälliga projektjobb har blivit allt vanligare och allt färre får fast anställning. De som får det jobbar ändå ofta med ett projekt efter ett annat, eller flera på en gång. Man har uppskattat att över hälften av allt arbete i västvärlden i dag görs i form av projekt (Heagney, 2012). Allt detta finns med som bakgrundsfaktorer då en enskild medarbetare formar sin uppfattning om sin roll i en organisation och sin relation till densamma. Den ökade otryggheten i arbetslivet kan lösas antingen genom att man satsar på att knyta starka band till sin arbetsgivarorganisation eller genom att se till att man har en god professionell profil som gör det lätt att få ett nytt jobb (Blicke och Witzki Acta Wasaensia 3 2008). Givetvis kan strategierna kombineras och säkert finns det ytterligare andra att välja. Förändringarna i samhället och arbetslivet har både positiva och negativa drag ur de ungas synvinkel. Forskarnas beskrivning av det goda arbetslivet och utvecklingen av praxis inom företag följs inte alltid åt. Sennett (2002) beskriver medarbetarnas eroderande möjligheter att verkligen knyta an till arbetsplatsen och påverka denna. Hans material och berättelser är hämtade ur en amerikansk kontext, men typen förändringar i arbetslivet är mycket liknande de som senare skett i Norden (Siltala 2004) . Det skrivs och talas mycket om empowerment, kvalitet, professionell etik och andra positivt laddade begrepp. Finlands arbetskraftsministerium lanserade 2011 en kampanj för att förbättra arbetslivets kvalitet med titeln Työelämän laatu 2020, vars strategidokument från 2012 har titeln ”Strategi för utveckling av arbetslivet fram till 2020” (Arbetsgrupp vid Arbetskraftsministeriet 2012). Kurser anordnas och personal utbildas kring dessa teman. Ändå verkar det övergripande paradigmet inom näringslivet vara ökad utdelning till ägarna, vilket ofta sätter allt större press på medarbetarna (Keskuskapuppakamari 2018). Pressen leder till återkommande samarbetsför- handlingar och en ökad osäkerhet på arbetsmarknaden (egen iakttagelse i de studerade företagen). Psykologiska kontrakt Begreppet psykologiskt kontrakt, som började användas redan på 1950-talet, fick genom Denice M Rousseau (1995) en mycket större spridning. Det finns mycket forskning kring begreppet psykologiskt kontrakt, men den är huvudsakligen utförd i USA med kvantitativa metoder (se till exempel Bal med flera 2010, Suazo med flera 2008). Bal med flera (2010) studerade om sociala relationer modifierar eller förstärker inverkan på arbetsresultatet då det psykologiska kontraktet bryts. Suazo med flera (2008) studerade effekterna av ett brutet psykologiskt kontrakt. Forskningen kring psykologiska kontrakt har varit aktiv i vårdbranschen och i olika servicebranscher2, men inte lika aktiv i industriell miljö. I Europa har man 2 Som litteraturförteckningen visar har en stor del av de artiklar om psykologiska kontrakt som legat till grund för den här avhandlingen gällt antingen vård eller servicebrancher. 4 Acta Wasaensia studerat psykologiska kontrakt bland annat i Storbritannien, Nederländerna, Belgien och Tyskland (se till exempel De Hauw och De Vos 2010, Blicke och Witzki 2008 and Lub med flera 2012, Coyle-Shapiro och Kessler 2000). De Hauw och De Vos (2010) studerar ”millenials” och hur deras förväntningar på arbetsgivaren och arbetslivet påverkas av en recession. Coyle-Shapiro och Kessler har i olika studier sett på psykologiska kontrakt i den brittiska offentliga sektorns organisationer. Blicke och Witzki (2008) studerade situationen i Tyskland efter återföreningen och Sovjetunionens fall samt förväntningarna fram till 2050. I dessa undersökningar har man kunnat finna detaljerad kunskap om bland annat innehållet i psykologiska kontrakt, vad som stärker eller bryter psykologiska kontrakt, följderna av att medarbetare uppfattat kontraktet som brutet, vad som modifierar sådana följder och olika typer av psykologiska kontrakt. Resultaten från dessa studier kommer att beskrivas i kapitel 2. Eftersom flera forskare (bland andra Saari 2014 och Kultalahti 2015) konstaterat att de psykologiska kontrakten är dynamiska och förändras, behövs fortsatt forskning inom området. I de nordiska länderna har forskningen kring psykologiska kontrakt har varit rätt smal. Det här kan bero på att arbetsmarknadsorganisationerna i de nordiska länderna haft en stark ställning. Anställningsrelationer har länge styrts av detaljerade kollektivavtal som gör att färre frågor förblir öppna för lokala tolkningar på de enskilda arbetsplatserna. De svenska studier som presenteras i kapitel 2 av den här avhandlingen är för det mesta gjorda inom den offentliga sektorn och då främst vårdsektorn. En artikelsökning i september 2017 i den svenska diva-portalen3, gav 38 träffar för de fem senaste åren (2012 och framåt) med sökorden psychological contract. Bara fem av dessa handlade om organisationer och medarbetare i någon bemärkelse. En handlade om kvinnligt mentorskap inom vården (Larsson med flera 2016), två om osäkerhet i arbetsrelationen (Pienaar med flera 2013, Vander Elst med flera 2014) och en inom marknadsföring som handlade om ”commitment” i nätverksrelationer mellan stora svenska företag och ishockeylag de sponsorerade (Roxenhall och Andrésen, 2012). Farzaneh med flera (2014) fann i ett iranskt4 sampel att engagemang till organisationen verkar vara en medlande faktor mellan 3 Digitala vetenskapliga arkivet, en gemensam universitetsportal för arkivering och publicering av forskningsmaterial. 4 En av författarna är från Umeå Universitet. Acta Wasaensia 5 person och organisation och att psykologiskt bemyndigande modererar mellan engagemang och beteende som delaktiga i en organisation. Welander (2017) har undersökt kommunalt anställda socialarbetares psykologiska kontrakt i en miljö som präglats av ”new public management”. Resultatet var att man ofta upplevde att arbetsgivaren inte lyckades fullfölja sina löften och förpliktelser gällande (1) balansen mellan krav och resurser, (2) balansen mellan arbetsinsatser och belöning, (3) organisationens professionella etik och slutligen (4) ansvarsfull HR- praxis. Vidare betonades betydelsen av professionell autonomi och tydlighet i förväntningar från arbetsgivarens sida. Undersökningen visade att förväntningarna ofta var motstridiga. Som vi kan se, handlar ingen av dessa studier om relationen mellan unga ingenjörer och deras arbetsgivare i en industriell kontext. I Finland går man nu på arbetsmarknaden i riktning bort från centrala trepartslösningar mot mera lokala överenskommelser. Enligt samhällsvetaren Jukka Tarkka i Uusi Suomi 27.12.2017 har den finska arbetsmarknaden förvandlats från en kartell med centrala trepartslösningar till en verklig marknad, speciellt i dynamiska branscher. Det här kommer sannolikt att öka det psykologiska kontraktets betydelse även här. Här har man studerat psykologiska kontrakt från några olika infallsvinklar. Det har konstaterats att medarbetares aktiva roll i utformandet av psykologiska kontrakt borde beaktas mera i studier av detta (Seeck och Parzefall 2008). Parzefall och Coyle-Shapiro (2011) studerade psykologiska kontrakt inom IT och kommunikation. Som så ofta inom forskningen gällande psykologiska kontrakt handlar det i deras studie om följderna av misslyckanden i att uppfylla ett psykologiskt kontrakt. Fokus på ”sense-making”, alltså hur en medarbetare försöker göra händelsen eller händelserna där man upplevt att det psykologiska kontraktet brutits begripliga. Saari (2014) studerade psykologiska kontrakt inom kunskapsintensivt arbete. Hon studerade förändringen av de psykologiska kontrakten och kopplingen mellan psykologiska kontrakt och välbefinnande i arbetet. Hennes forskning tyder på en förskjutning från traditionella psykologiska kontrakt mot balanserade kontrakt. Den visar också att unga medarbetare inom kunskapsintensiva branscher är beredda att anpassa sig till arbetslivets förändringar för att uppnå stabila, långvariga arbetsförhållande. Hennes data är insamlat 2008, det vill säga vid slutet av den längsta ekonomiska uppgången i västvärlden i modern tid. 6 Acta Wasaensia Ett annat färskt bidrag till den finska forskningen kring psykologiska kontrakt är Kultalahti (2015) som i en av sina artiklar behandlar Generation Ys5 psykologiska kontrakt (Kultalahti 2015: 151-161). Hon studerar de ungas uppfattningar om arbetslivet oavsett om de har ett arbete eller inte. Kultalahti och Viitala (2015) konstaterar att mera forskning kring generation Y och deras arbetsrelaterade motiv och preferenser behövs, eftersom en stor del av den forskning som gjorts har haft studerande som målgrupp. I den här studien söker jag en ökad förståelse för unga ingenjörers psykologiska kontrakt sett ur deras eget perspektiv. Det finns begränsat med evidens gällande skillnader i olika generationers värderingar gällande arbetslivet, i frågor som arbetstillfredsställelse, engagemang till arbetsgivaren, livslånga arbetsförhållanden, balansen mellan arbete och fritid med mera (Festing och Schäfer, 2014). Vissa studier indikerar att individuella skillnader har mera att göra med generationstillhörighet än med ålder och vilket skede av karriären man befinner sig i (Smola och Sutton 2002). Mitt eget intresse för dessa unga experter väcktes av att deras förmän säger att de inte (längre) riktigt förstår sig på dem6. Samtidigt tvivlar jag på, att den bild vi får från främst amerikanska studier som sådan är helt tillämpbar på nordiska eller finska förhållanden. Industrisektorn, där psykologiska kontrakt studeras, spelar också en roll och befintliga empiriska studier är gjorda främst inom turism- och hotellsektorn (van der Smissen med flera 2013, s. 314). Dessutom ger den tidigare forskningen om psykologiska kontrakt en mycket begränsad bild av hur medarbetare subjektivt uppfattar och påverkar sina psykologiska kontrakt (Seeck och Parzefall 2008, s. 478). Det finns alltså både ett teoretiskt och praktiskt behov att studera unga experters psykologiska kontrakt i en finsk industriell miljö. 1.1 Studiens syfte och forskningsfrågor Akademisk forskning ska bidra till en bättre förståelse för de fenomen som studeras, ofta också till ny kunskap genom att fylla så kallade kunskapsgap. Det kan ske genom teoribildning eller genom att öka förståelsen för befintliga teorier. 5 Personer födda mellan 1981 och 2000. En bättre definition ges längre fram. 6 En återkommade kommentar i diskussioner med förmän som jag kommit i kontakt med via mitt arbete som handledare för examensarbeten vid högskola. Acta Wasaensia 7 Den här studien är mera inriktad på att öka förståelse än på att fylla ett specifikt kunskapsgap i teoribildningen. Sedan är det praktikernas sak att tillämpa den ökade förståelsen, om den visar sig användbar. Drucker (i Cohen 2008) säger att framgångsrika organisationer inte blir framgångsrika genom att lösa sina problem, utan genom att analysera och stärka sina framgångsfaktorer. Det här tänkesättet är också ett av urvalskriterierna för valet av företag i den gjorda undersökningen. Ett företag skapar sitt mervärde med hjälp av olika resurser. Förr kunde maskiner och fastigheter vara centrala framgångsfaktorer. I dag säger man ofta i festtal att ”vår kunniga personal är vår viktigaste resurs”. Drucker (i Cohen 2008) samt Alvesson och Kärreman (2000) är bland de forskare som menar att det verkligen är så. Personalen som resurs är dynamisk på ett helt annat sätt än materiella tillgångar och kan inte kontrolleras av arbetsgivaren på samma sätt som fastigheter och maskiner. Då blir en av utmaningarna för den arbetsgivare som vill få engagemang och kontinuitet att förstå sin personal och också att förstå vilka förväntningar personalen har på organisationen. Ett begrepp och en teori med vars hjälp man studerat dessa frågor är det psykologiska kontraktet. Denice Rousseau är en av de centrala forskarna kring begreppet. Hon visar (Rousseau 1995) att det finns olika kategorier av medarbetare, inre kretsens medarbetare; yttre kretsen, tillfällig personal etc. En arbetsgivare har också olika mål med och för de olika kategorierna av medarbetare. Den kategori av medarbetare som står i fokus för den här undersökningen är unga experter, närmare bestämt ingenjörer och mellanchefer i större företag, sådana som arbetsgivaren kan förväntas vilja knyta till den inre kretsen av nyckelpersoner. Begreppet psykologiskt kontrakt ter sig lämpat för jakten på en bättre förståelse för dessa. Enligt Elinkeinoelämän Valtuuskuntas (EVA)7 undersökningsrapport ser två tredjedelar av personer över 56 års ålder sitt jobb som ett centralt livsinnehåll. Samtidigt ser två tredjedelar av personer i åldern 26 till 35 att detta inte gäller för dem (Haavisto 2010). Om man i EVA rapporten använder uttrycket revolution, verkar det rimligt att tänka att det pågår en betydande förändring. Saari (2014) bekräftar i sin avhandling att en förändring verkligen sker, åtminstone bland personer med kunskapsintensiva jobb. Det finns alltså ett behov 7 En tankesmedja för finskt näringsliv och arbetsliv. 8 Acta Wasaensia av att ta reda på mera om hur dessa unga medarbetares förändrade psykologiska kontrakt ser ut. Mot den här bakgrunden blir min första forskningsfråga: ”Hur beskriver unga ingenjörer sina psykologiska kontrakt? Den här frågan besvaras i kapitel 4.1 – 4.3. Det psykologiska kontraktet är inte ett allmänt känt begrepp, så i praktiken hanteras frågan i intervjuer via diskussioner kring teman som innefattar komponenter i det psykologiska kontraktet. Genom att ställa frågor kring de ungas uppfattningar om villkoren för sin relation till arbetsgivarorganisationen och deras förväntningar på densamma, alltså komponenter i det psykologiska kontraktet, kan kontraktets karaktäristika identifieras. Forskningsfrågan är avsiktligt öppen till sin karaktär, men innefattar ett intresse för de unga experternas förväntningar på organisationen och vem eller vad de knyter an till. Frågan belyses genom intervjuer med unga experter kring teman som hämtats ur tidigare forskning om psykologiska kontrakt, unga medarbetare (Generation Y eller Millenials) och engagemang till arbetsgivaren. Tidigare forskning visar på en koppling mellan å ena sidan personalens engagemang och trivsel i arbetet och å andra sidan företagets ekonomiska framgång (Wright med flera 2005, von Bonsdorff med flera 2009, Vanhala 2009 via Saari 2014: 44). Det verkar som om kontraktet förändras från båda parternas sida. Arbetsgivarna blir i den globala världen också allt mer dynamiska och rörliga, vilket leder till ett minskat intresse för långa arbetsförhållanden. “White-collar medarbetare och förmän möter i dag samma osäkerhet och instabilitet som produktionsarbetare” (Cappelli, 2008: 8, min översättning). Med en förståelse för detta, blir medarbetare allt mera måna om sitt eget värde på arbetsmarknaden för den händelse att de blir tvungna att söka ett nytt jobb. Man blir tvungen att ta ett större ansvar för sin egen karriär än förr. Det leder till att man söker sig till arbetsplatser som erbjuder utmanande jobb där man kan utvecklas och därmed stärka sin anställningsbarhet. Goda medarbetare har fler alternativ än förr och utnyttjar dem sannolikt också (Thomas 2002: 8). Det är också skäl att minnas att mänskor tenderar att pendla mellan trygghet och utmaningar. Som en tumregel kan man förvänta sig att individer söker utmaningar Acta Wasaensia 9 och personlig utveckling med ett intervall på tre till fyra år (Boxall och Purcell 2011). Om sådana möjligheter inte ges i nuvarande position, söker man sig kanske vidare till andra alternativ, inom eller utanför organisationen. Med ett fungerande och balanserat psykologiskt kontrakt kan man förutse engagemang för organisationen (Ng och Feldman, 2008). Med tanke på hur viktig frågan om engagemang är för organisationers framgång i vardagen är det förvånande hur få studier som föreligger i en finsk kontext. I Finna-sökmotorn gav sökordet ”sitoutuminen” med tidsintervallet 2012-2017 13 träffar varav tre som gällde organisation och ledning, alla från offentliga sektorn. Internationellt är fenomenet väl utforskat och dokumenterat. En sökning på samma tidsintervall med sökfrasen ”organizational commitment” och ”Generation Y” gav 13 864 träffar. I Melinda-databasen för avhandlingar gjorda i Finland (konsulterad 18.9.2017) gav sökorden ”sitoutuminen” och ”commitment” bara en doktorsavhandling gjord under de senaste fem åren som handlade om engagemang till arbetsgivaren. Eftersom avhandlingar på temat psykologiskt kontrakt även är få, kan det konstateras att den här studien verkligen behövs. Med en följdfråga till den första forskningsfrågan söker jag en förståelse för hur den andra kontraktsparten tänker om de unga ingenjörernas psykologiska kontrakt: Hur beskriver förmän och HR-direktörer de unga experternas psykologiska kontrakt? Den här frågan besvaras i kapitel 4.4 med hjälp av intervjuer med förmän och HR- direktörer. Genom att sedan jämföra med de svar de unga gav, kan jag fånga upp frågor där förmän och experter talar förbi varandra. Om man inte har en gemensam förståelse gällande randvillkoren för relationen mellan arbetsgivarorganisation och medarbetare, finns en uppenbar risk för både missförstånd, konflikter och besvikelser. Insikten om sådana risker kan i sig hjälpa en förman till en bättre förståelse, ett bättre lyssnande och därmed kanske ett bättre ledarskap. Då förmannen känner till och i någon mån förstår medarbetarnas förväntningar och individuella målsättningar, kan hen beakta dessa i utövandet av sitt ledarskap. I den sammanfattande diskussionen i slutet av avhandlingen kommer också att diskuteras vilken vägledning resultatet av den här avhandlingen 10 Acta Wasaensia kan ge för förmän som vill försöka stärka det psykologiska kontraktet hos sina medarbetare. De två första frågorna är inriktade på att söka beskrivningar, svaren på dem blir deskriptiva. Det har ett värde i sig, eftersom jag inte funnit någon motsvarande studie med motsvarande målgrupp och avgränsningar, unga ingenjörer inom ett kluster av verkstadsindustri, tidigare. Teorin om psykologiska kontrakt har i huvudsak utformats på 1990-talet. Det är därför värt att studera hur dessa tar sig uttryck i dagens arbetsliv, ett par, tre årtionden senare. Som kort nämndes på sidan fyra har psykologiska kontrakt studerats mest inom vård och servicebrancher samt den offentliga sektorn. I tidigare studier har ibland nämnts att kontexten spelar en roll, men den har sällan getts någon större uppmärksamhet. För Finlands ekonomi är det här studerade ingenjörsdrivna klustret av exportindutriföretag av central betydelse. Energiklustret kring Vasa står för 30 % av Finlands teknologiexport samtidigt som regionens befolkning är endast 2 % av landets (energyvaasa.fi). Här ges kontexten av praktiska skäl en viss uppmärksamhet, men det leder också till en teoretisk kontriubution eftersom studien görs i en kontext, både branchmässigt och geografiskt, där psykologiska kontrakt är tämligen lite utforskade. Målsättningarna med denna avhandling är alltså att ta reda på hur de unga experterna beskriver sina psykologiska kontrakt (forskningsfråga 1), hur deras förmän och HR-direktörer beskriver deras psykologiska kontrakt (forskningsfråga 2), samt att öka förståelsen för eventuella ”perceptionsgap” mellan medarbetare och förmän. Vidare är målsättningen att genom en analys av det insamlade materialet där det ställs mot beskrivningar och kategoriseringar av psykologiska kontrakt i forskningslitteraturen ge ett bidrag till densamma (forskningsfråga 3). Hur kan den här studien, gjord i denna kontext och tid, bidra till begreppsbildning kring psykologiska kontrakt? Studien främjar också ett praktiskt intresse. Avsikten är att ge idéer till förmän inom industrin om hur resultaten av föreliggande undersökning kunde användas i praktiskt ledarskap för att uppnå ett starkare psykologiskt kontrakt och ett ökat engagemang. Acta Wasaensia 11 1.2 Centrala begrepp Alla de centrala begrepp som här kommer att presenteras återkommer i en mera utförlig beskrivning i kapitel 2. Därför är de här givna beskrivningarna rätt kortfattade. Psykologiska kontrakt Föreliggande avhandling handlar om unga experters uppfattning om sin relation till sin arbetsgivarorganisation och deras anknytning och engagemang till densamma. Ett av försöken inom organisationsforskningen att fånga in och beskriva dessa frågor går under benämningen psykologiskt kontrakt. Här inledningsvis en kort introduktion till forskningen inom området. Ett psykologiskt kontrakt har beskrivits som “individuella föreställningar, formade av organisationen, gällande villkoren i den överenskommelse som finns mellan en individ och deras organisation” (Rousseau, 1995) min översättning. Teorin om psykologiska kontrakt baserar sig på teorin om sociala kontrakt (Thompson och Hart 2006). Social kontraktsteori handlar om hur mänskor gör överenskommelser för att kunna tillvarata gemensamma intressen. Det kan anses innebära att psykologiska kontrakt inte är av allmängiltig natur utan alltid grundade i och påverkad av en lokal kultur. Geografiska skillnader och även skillnader mellan olika branscher eller yrkesgrupper spelar en roll och bör därför tas med i diskussionen om psykologiska kontrakt och förändringar i dessa (Saari 2014, Dziewanowska med flera 2016). Motivation Motivation beskrivs som studiet av varför mänskor tänker och agerar som de gör (Berliner och Calfee, 1996). Med den beskrivningen blir det meningsfullt att inkludera motivationsteorier i den här studien även om det också kan innebära en frestelse att börja spekulera i vad som rör sig i mänskors inre i stället för att rakt 12 Acta Wasaensia av lyssna på vad de säger i intervjuerna. Den risken måste naturligtvis hållas i minnet och hanteras i resultatanalysen. Som framgår i kapitel 2 är de centrala begreppen psykologiskt kontrakt, engagemang och motivation nära besläktade och i någon mån även överlappande. Motivation kan studeras specifikt ur arbetets synvinkel och då talar man om arbetsmotivation (Hertzberg, 1966, Deci, Connell och Ryan 1989). Vidare har man identifierat motivation som en yttre eller inre drivkraft hos mänskor. Ur föreliggande studies synvinkel är motivation intressant för att förståelsen för motivation, våra drivkrafter, kan ge en ledtråd om varför de unga ingenjörerna agerar som de gör i relation till sina arbetsgivarorganisationer. Engagemang Engagemang eller organizational commitment lanserades som begrepp inom organisationsforskningen på 1970-talet av Mowday med flera (1982). De bygger sin definition av engagemang på individuella attityder till den organisation där man är anställd. Den här attityden menar de att ska vara något mera än bara passiv lojalitet. De definierar engagemang till en organisation som ”den relativa styrkan i en individs identifikation med och engagemang i en organisation8” (Mowday, Porter och Steers 1982, s. 27, min översättning). Från det här utgångsläget identifierar de organizational commitment som (a) en tro på och acceptans för företagets mål och värderingar och (b) viljan att anstränga sig för organisationen och (c) ivern att få fortsätta att vara en del av organisationen (Porter med flera 2005: 176). I den här studien är engagemanget till arbetsgivarorganisationen en av de frågor som intresserar. Engagemanget anknyter till begreppet psykologiskt kontrakt i den bemärkelsen att ett starkt psykologiskt kontrakt där utbytet mellan arbetstagare och arbetsgivare upplevs vara i balans har visat sig stärka engagemanget till organisationen. Unga experter Målgruppen för arbetet är unga ingenjörer inom teknologi-industrin. De utgör alltså den kontext där studien utförs. De som intervjuats har avgränsats 8 The relative strength of an individual’s identification with, and involvement in a particular organization. Acta Wasaensia 13 åldersmässigt enligt definitionen på generation Y, alltså personer födda efter 1981. Därför kan resultaten speglas mot litteraturens beskrivningar av generation Y. Generation Y sägs karaktäriseras av en betoning på företagets ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR), uppskatta en god balans mellan arbete och fritid, värdera utvecklingsmöjligheter och sträva efter mobilitet tidigt i sin karriär (Festing och Schäfer, 2014). Vidare sägs Generation Y vilja ha roligt i en uppskattande miljö. Tidigare generationer vågade knappast ha sådana förväntningar på ett jobb. Å andra sidan måste dagens unga konkurrera och upprätthålla sina kompetenser mer än kanske någon tidigare generation (Thomas 2002). Enligt professor Anna-Maija Lämsä (2017) är många unga medarbetare för rastlösa i arbetslivet. Generation Ys psykologiska kontrakt är lösare knutet och de hoppar gärna från ett projekt till ett annat. Det här ser Lämsä som ett potentiellt problem, som i längden kan försvåra deras möjligheter att få ett intressant jobb. Den här studien är inte en jämförande generationsstudie. Även om tidigare forskning visat att de är annorlunda än tidigare generationer, kan en del av skillnaderna också beror på socioekonomisk ställning och ålder. Personer med familj och bostadslån söker förmodligen mera trygghet än de unga, som ännu inte är bundna av sådant. Syftet här är alltså inte primärt att fokusera på en jämförelse med äldre medarbetare ur en tidigare generation eller kohort. Mitt antagande är att generation Y förmodligen kommer att förändras då de mognar och får mera erfarenhet. Det finns dock longitudinella studier som indikerar att skillnaderna åtminstone delvis faktiskt är generationsbundna (Krahn och Galambos 2013). Med expert avses här personer som arbetar med expertuppgifter och har en utbildning på minst kandidatnivå9 vid högskola eller universitet. Undersökningen är i praktiken riktad specifikt till en viss grupp av experter, nämligen ingenjörer. Inom professionsteori har man börjat tala om ”yrkesprofessionella” medarbetare som har en formell akademisk utbildning och som jobbar självständigt med yrkesgruppens professionella normer och värderingar som rättesnören. Hit räknas bland andra ingenjörer och IT-experter. Hedegaard Hein hävdar att de här yrkesprofessionella spelar en viktig roll i utvecklandet av industrins och näringslivets konkurrenskraft (Hedegaard Hein 2012). För professionella och yrkesprofessionella finns ofta en dubbel lojalitet. Man är stolt över att vara till 9 Level 6, bachelor’s degree enligt European Qualifications Framework. 14 Acta Wasaensia exempel jurist, ingenjör eller sjukskötare och känner en skyldighet att leva upp till vissa förväntningar som finns på yrkeskåren. Samtidigt kanske man vill vara lojal mot sin arbetsgivarorganisation. Gällande till exempel vårdpersonal visar undersökningar att yrkesetiken är starkare än lojaliteten mot arbetsgivaren, så man ställer ofta patientens intressen framom arbetsgivarens (Kirkhaug 2015). Ett oundvikligt faktum i de studier som gjorts kring generation Y är att man per definition har studerat mycket unga mänskor, speciellt då i de studier som gjordes i början av 2000-talet. Den allmänna diskussionen om generation Y har också färgats av medias stereotypa beskrivningar med svag eller ingen vetenskaplig grund. Den forskning som finns är företrädesvis amerikansk, brittisk och australisk (Kultalahti 2015: 152). Den första vågen10 av generation Y har nu hunnit upp i vuxen ålder, runt 30 år. I likhet med Kultalahti tar jag inte ställning till om det finns något sådant som generation Y. Oavsett beskrivningen eller kategoriseringen som ges, finns frågan kvar hur de unga vuxna i dag förhåller sig till sina arbetsgivare och hur de kan förstås. 1.3 Positionering av studien Studien görs inom ledarskapsforskningens och organisationsbeteende- forskningens områden. Det gäller en utvald grupp av medarbetare, unga ingenjörer, inom organisationer i en avgränsad industriell kontext, Vasa energikluster. Det är alltså inte en psykologisk eller sociologisk studie, även om den till vissa delar kommer nära dessa forskningsområden. I den här studien är det de unga ingenjörerna som kommer till tals och deras individuella perspektiv som är viktigast. Jag har även intervjuat förmän och personalchefer och deras perspektiv på de unga ingenjörerna för att komplettera bilden. Rousseau (1995) positionerar det psykologiska kontraktet som någonting inom individen och individperspektivet är också det som här används. Naturligtvis finns många andra perspektiv att välja. Om avsikten hade varit att fokusera på relationen mellan förman och medarbetare skulle till exempel LMX, Leader Member Exchange-teorin varit bättre lämpad. Här är det ett underordnat syfte. I 10 I generationsforskning görs ofta en indelning i första och andra vågen för en generation (Kultalahti 2015). Acta Wasaensia 15 LMX-teorin är fokus på dyaden ledare-medarbetare (Graen och Uhl-Bien 1995). Även om förmännen har en synlig roll i den här undersökningen, är det närmast i egenskapen av företagets representanter och som personer som väl känner till de unga experterna. Om det främsta syftet med avhandlingen hade varit att ta fram redskap för företagsledningen för att arrangera arbetet för att åstadkomma ett bättre engagemang från arbetstagarna, hade Job Characteristics Model (Hackman med flera 1975) varit en lämplig modell. Eftersom det huvudsakliga intresset här ligger i att öka förståelsen för unga experters uppfattningar om sina förhållanden till sina arbetsgivare, är litteraturen om psykologiska kontrakt bättre lämpad än de ovan nämnda alternativen. Forskning som bygger på psykologiska kontrakt öppnar för ett rätt brett spektrum av dimensioner i relationen mellan medarbetare och organisation och lämpar sig därför för den här studien där jag eftersträvar ett holistiskt synsätt. Det psykologiska kontraktet handlar om individuella föreställningar av relationen till organisationen och sägs vara tätt knutet till andra fenomen såsom motivation och engagemang, (Lub med flera 2012). Därför används förutom det psykologiska kontraktet också motivations- och engagemangslitteratur som grund för arbetet. I bilden nedan illustreras detta i all sin enkelhet. Inga pilar är inritade, eftersom någon klar kausalitet mellan begreppen är svår att påvisa. Att de är sammanlänkade visas tydligt av tidigare forskning. I forskningen kring relationen mellan medarbetare och organisation, ”the Employee-Organization Relationship” ingår de alla (Coyle-Shapiro och Shore, 2007). Forskningen om relationen mellan medarbetare och organisation skiljer sig från forskningen om psykologiska kontrakt främst i att man då fokuserar på själva relationen och parterna i relationen samt att man också beaktar att relationer alltid finns i ett sammanhang och att detta sammanhang behöver förstås och beaktas. En strävan att beakta allt detta finns med i teorin om psykologiska kontrakt, men där är fokus på individens uppfattningar om relationen. Även om ”the Employee-Organization Relationship” hade varit en intressant teoretisk infallsvinkel, bedömde jag att det individuella perspektivet var viktigt för mitt syfte och att de teoretiska begrepp som här valts därför lämpar sig bäst då strävan är att bidra med en ökad förståelse för unga ingenjörers psykologiska kontrakt och dess koppling till engagemang och motivation i det här sammanhanget. 16 Acta Wasaensia Bild 1. Den teoretiska inramningen för avhandlingen. 1.4 Förverkligande av studien och avhandlingens struktur Jag kommer här att studera dessa frågor i huvudsak ur de unga experternas egna perspektiv av den enkla anledningen att jag uppfattar det perspektivet som det viktigaste. Vad förmännen tänker är också viktigt i samspelet, men om de ska lyckas leda de unga medarbetarna behöver de förstå hur deras värld ser ut, hur de uppfattar sin verklighet. Jag är intresserad av hur de unga experterna talar om sitt jobb, sin karriär, förväntningar på ledarskapet, sina drivkrafter, kort sagt; hur de ser på sin situation i arbetet. Teorin om psykologiska kontrakt tillsammans med teori om engagemang och motivation används som den lins genom vilken frågorna studeras och tolkas. Studien görs i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 20 unga experter, 10 förmän och 4 personaldirektörer i 4 större företag inom det som kallas Vasas energikluster, en samling verkstadsföretag i energisektorn, som alla jobbar mot en global marknad. Först intervjuades personaldirektörerna för att få en uppfattning om temats aktualitet för organisationerna. Av dem fick jag också namnlistor på unga experter och förmän att intervjua. Nästan alla av dessa föreslagna experter visade sig vara ingenjörer. Därför beslöt jag senare att fokusera Psykologiskt kontrakt Motivation Engagemang Acta Wasaensia 17 endast på unga ingenjörer, vilket ledde till att två av intervjuerna inte togs med i analysen av materialet. I det inledande kapitlet har jag beskrivit bakgrunden till och syftet med arbetet. Jag har också positionerat arbete både i ett historiskt, geografiskt och ett vetenskapligt landskap. Forskningsfrågorna har också presenterats. I kapitel två ges en närmare översikt över de vetenskapliga diskussioner arbete anknyter till. Den viktigaste av dessa är det psykologiska kontraktet, men även de närliggande diskussionerna engagemang (commitment) och motivation tas upp. Alla dessa diskussioner är omfattande och har olika förgreningar. Här presenteras de centrala källorna som anknyter till den här undersökningens syften och teman. För att underlätta läsningen, lade jag in tabeller med de centrala källorna för varje teoretisk diskussion i början av respektive avsnitt. Metodologiavsnittet i kapitel tre handlar om arbetets positionering på det vetenskapsfilosofiska fältet. Här tas ställning till ontologiska frågor som forskarens objektivitet eller subjektivitet samt positionering av studien gällande positivistisk, realistisk eller konstruktivistisk verklighetsuppfattning. Därefter beskrivs den epistemologi, kunskapssyn, som ligger till grund för arbetet. Metodval beskrivs, motiveras och diskuteras. Vidare beskrivs och diskuteras också forskningens kontext. Likasom praktiska tillvägagångssätt vid insamling och analys av data. Sedan i kapitel fyra följer en resultatanalys av det via intervjuer insamlade materialet. Den görs som en tematisk innehållsanalys, först av materialet från intervjuerna med de unga experterna, sedan materialet från intervjuerna med förmännen och HR-direktörerna. I analysen, som har formen av en löpande, diskuterande text, använder jag rätt många direkta citat. På så sätt föreställer jag mej att materialet blir intressantare att läsa och bättre kommer ”till liv”. I kapitel fem diskuteras resultaten i ljuset av tidigare forskning. Där lyfter jag fram studiens teoretiska bidrag och speglar dem först mot de teoretiska diskussioner som tagits upp och sedan ur en mera praktisk synvinkel. I den senare delen ser jag bland annat på intressanta motsättningar i materialet från unga experter och förmän. En diskussion om resultatets samhälleliga betydelse finns också med. Avslutningsvis ges en självutvärdering av studien samt rekommendationer för vidare forskning. 18 Acta Wasaensia 2 TEORETISK INRAMNING I det här kapitlet beskrivs den teoretiska diskussion arbetet där studien ingår. Som redan nämnts är psykologiska kontrakt en viktig referensram för studien. De andra begrepp inom organisationsforskningen som kommer att presenteras i den här litteraturöversikten är organizational commitment eller engagemang och motivation. Alla dessa utgör grunden för min egen förförståelse för relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare. Enligt Arbnor och Bjerke (1994) är en förförståelse nödvändig för att man ska kunna förstå aktörernas olika sätt att konstruera sin förståelse av verkligheten. 2.1 Psykologiska kontrakt Diskussionen om psykologiska kontrakt har anknytning till flera andra teoretiska diskussioner. Eftersom psykologiska kontrakt handlar om uppfattningar och förväntningar på basen av givna löften, kan den också sägas vara relaterad till förväntningsteori, expectancy theory (Vroom, 2005). Förväntningar och ömsesidigt utbyte har teorin om psykologiska kontrakt gemensamt med teorier om sociala kontrakt, social exchange theory (Emerson 1976, Rousseau 1995; Lub med flera 2012) och Leader Membership Exchange (LMX) teorin, som specifikt beskriver utbytet och relationen mellan ledare och medarbetare på en arbetsplats (Suazo med flera 2008). I Social Exchange Theory (Emerson 1976) ses det sociala livet som ett utbyte, där individer väger potentiella fördelar och risker med en social relation. Man väljer att antingen bygga relationen om fördelarna överväger eller överge den om de förväntade riskerna är för stora. Socialt kapital byggs upp i social samverkan, stöd och solidaritet för för att uppnå gemensamma fördelar. I LMX-teorin gör man skillnad på ”in-group” och ”out-group” i förhållande till närmaste förman (Graen och Uhl-Bien, 1995) medan Rousseau (1995) talar om ”insiders” i organisationen som en kärntrupp av medarbetare och ”outsiders” som består av tillfällig och reservarbetskraft. Innan diskussionen om det psykologiska kontraktet fördjupas, är det skäl att se lite på vad som menas med ett kontrakt. Acta Wasaensia 19 Kontrakt Ett kontrakt är ett löfte mellan parterna att göra, eller låta bli att göra något i framtiden (Rousseau 1995). Juridiskt kan kontrakt vara antingen muntliga eller skriftliga. Skillnaden mellan dem är, att både kontraktets existens och innehåll är mycket svårare att verifiera om kontraktet är muntligt. Ett kontrakt kan också vara tyst eller implicit. Till exempel då en tillfällig anställning förnyats upprepade gånger betraktas den enligt finländsk lag som en tillsvidare anställning (Finlex.fi, Arbetsavtalslagen § 3). Det här är ett exempel på en juridiskt bestämd implicit överenskommelse. Andra kan vara sådant man bara accepterar utan att någonsin säga det tydligt. Det kan på en arbetsplats gälla till synes triviala saker som avvikande praxis för lunchpauser eller kafferaster. Om organisationen har fasta arbetstider, men ändå accepterar långa luncher och kafferaster blir detta till en tyst överenskommelse som kan bli svår att häva. Man kan säga att det blir till en del av det psykologiska kontraktet, eftersom det är något som aldrig uttalats, men ändå är en förmån som medarbetarna förväntar sig att tillhör dem. Formuleringar i kontrakt är viktiga, men då det gäller psykologiska kontrakt som alltså är individers uppfattningar om vilka förväntningar som föreligger, är sammanhanget och vem som yttrar saker viktigare. Den avsatte FBI chefen Comey vittnade inför ett kongressutskott 8.5.2017 om att han uppfattade det som en order, då USA:s president mellan fyra ögon spände blicken i honom och sa att han hoppas att Comey kan få en utredning att försvinna, (YLE TV1, 8.5.2017). Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är det här naturligt, var och en gör sin egen tolkning – inom ett givet sammanhang – av de överenskommelser som görs, speciellt de oskrivna. Det här gäller självfallet även i högsta grad på en arbetsplats. 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes beskriver i Leviathan (1992) sin syn på de grundläggande förutsättningarna för fredlig samexistens mellan mänskor som ett oskrivet socialt kontrakt. Hans syn på den mänskliga naturen var mörk och pessimistisk. Enligt honom var det naturliga tillståndet allas krig mot alla baserat på individernas egenintresse. Utan en implicit överenskommelse att inte skada varandra kunde enligt Hobbes inga samhällen byggas 11 . Hobbes accepterade, 11 Självklart fanns och finns andra konkurrerande sätt att beskriva den mänskliga naturen. Pico della Mirandola, Thomas av Aquino med många flera stod för en öppnare och också mera optimistisk beskrivning. 20 Acta Wasaensia baserande sig på sin grundläggande syn på mänskan, en stark despot som upprätthöll det sociala kontraktet med svärdets makt. Från ett sådant perspektiv ses ett (samhälls)kontrakt, eller ett samhällsfördrag som det också kallades, närmast som ett begränsande och medlande verktyg. Ur en mera optimistisk synvinkel kunde man även se ett kontrakt som ett bemyndigande, stärkande och möjliggörande instrument genom att det bland annat skapar förutsägbarhet och trygghet. Även i dag kan arbetsavtal ses ur det ena eller andra perspektivet. De kan ses som ett skydd mot missbruk eller strider på arbetsmarknaden eller så kan de ses som löften om framtida beteenden och tillhandahållande av tjänster och förmåner. Med det senare perspektivet kan arbetsavtalet ses som en vinn-vinn modell. Då ligger arbetsavtalet som grund för en förtroendefull relation där parterna förväntar sig att få ut något positivt snarare än att bara försöka hämma destruktiva impulser. Frivilliga kontrakt gjorda med positiva förväntningar är kraftfulla. Rousseau (1995) hävdar att de skapar energi och resurser då individer litar på ömsesidigheten i sin relation. På den nordiska arbetsmarknaden har kollektivavtal länge varit viktiga instrument för att reglera arbetsvillkor, men också möjliggöra utveckling av arbetsförhållanden. Detta är något som också kan avspegla sig i de psykologiska kontrakt som binds mellan parter i arbetslivet. Kontrakt kan alltså på en miniminivå fylla funktionen att hålla tillbaka destruktiva krafter så att parter som inte litar på varandra ändå kan åstadkomma något de båda önskar uppnå. Å andra sidan utgör kontrakt uppgjorda mellan parter som litar på varandra en grund för en gemensam strävan efter ett mervärde i samarbetet eller relationen. Båda ytterligheterna och allt däremellan kan antas förekomma på arbetsmarknaden. Ett kontrakt kan alltså ha många former såsom implicit, explicit, skrivet, muntligt med mera. Allt detta ger en stor variation i hur mycket tolkningsutrymme kontraktet ger. Även då kontraktet är gjort i skriftlig form finns en stor variation i hur detaljerade de är. 2.1.1 Definitioner av psykologiska kontrakt Menninger började på 1950-talet använda begreppet psykologiskt kontrakt inom psykologin för att beskriva relationen mellan terapeut och klient (Roehling 1997). Inom organisationsforskningen var Argyris (1960) den första att nämna begreppet. Hans artikel handlade om att skapa effektiva organisationer och Acta Wasaensia 21 ”väcka” apatiska medarbetare till engagemang. Lösningsmodellerna som ställdes mot varandra var att vara en trevlig förman eller att sätta press på medarbetarna. I den diskussionen introducerade Argyris begreppet ”psychological contract” för att beskriva den outtalade överenskommelsen om vad som egentligen hörde till de båda parternas förpliktelser på en arbetsplats. I Argyris modell problematiseras inte parterna i kontraktet. Den handlar främst om dyaden mellan förman och medarbetare och ses ur ett arbetsgivarperspektiv. Man kan dock redan här se en förväntan på att det psykologiska kontraktet skulle leda till ett ökat engagemang. Levinson med flera (1962, i Conway och Briner, 2005, s.11.) fortsatte forskningen kring psykologiska kontrakt och förde den i riktning mot medvetna och undermedvetna förväntningar som styr förhållandet. Schein (1965, i Conway och Briner, 2005, ss. 12-13.) i sin tur fördjupade begreppet genom att betona att det är frågan om ett dynamiskt, inte statiskt begrepp och genom att se på både arbetsgivarorganisationens och individens förväntningar. Kotter (1973, i Conway och Briner 2005, s 8-9.) definierar ett psykologiskt kontrakt som ett implicit utbyte mellan en individ och hens organisation, där det specificeras vad båda parterna väntar sig att ge respektive få av varandra i relationen. Ömsesidighet och utbyte är viktiga element i den här beskrivningen. Herriot och Pemberton (1995) definierar det psykologiska kontraktet som den perception bägge parterna, organisationen och individen, har av förpliktelser involverade i relationen. De fokuserar alltså i en socialkonstruktivistisk anda på hur parterna uppfattar och upplever relationen. Grundtanken är att alla skapar sig en egen bild och uppfattning av kontraktet och förpliktelserna det medför. Väl medvetna om riskerna med att ”antropomorfera12” företaget som part i kontraktet, väljer de ändå den klassiska definitionen av ett bilateralt psykologiskt kontrakt där båda parternas föreställningar beaktas framom Rousseau och Parks (1993) unilaterala version som fokuserar på medarbetarens uppfattningar. Rousseaus (1989) sätt att beskriva ett psykologiskt kontrakt är det som på senare år fått den största spridningen. Conway och Briner (2005) delar till och med upp forskningen på området till tiden före och efter Rousseaus artikel Psychological and implied contracts in organizations publicerad 1989. Ett viktigt drag i 12 Att antropomorfera innebär att tillskriva icke-mänskliga entiteter mänskliga drag. 22 Acta Wasaensia Rousseaus beskrivning av det psykologiska kontraktet är att hon ser kontraktet som individuella föreställningar, formade av organisationen, om de villkor som gäller för den byteshandel som sker mellan en individ och en organisation. Hon fokuserar alltså på individens föreställningar om kontraktet. Guest och Conway (2002) beskriver det psykologiska kontraktet som uppfattningarna hos båda parter, organisation och individ, om anställningskontraktet och de ömsesidiga löften och förpliktelser anställningsrelationen medför. Tabell 1. Definitioner av det psykologiska kontraktet. Författare Definition eller beskrivning Argyris (1960) Den outtalade överenskommelsen om vad som egentligen ingår i båda parternas förpliktelser på en arbetsplats. Levinson med flera (1962) i Conway och Briner (2005) Medvetna och undermedvetna förväntningar som styr förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, ett oskrivet mentalt kontrakt. Schein (1965) i Conway och Briner (2005) Både arbetsgivarens och arbetstagarens dynamiska förväntningar som styr relationen. Kotter (1973) Ett implicit utbyte mellan en individ och hens organisation, där det specificeras vad båda parterna väntar sig att ge respektive få av varandra i relationen. Herriot och Pemberton (1995) Den perception som bägge parterna, organisationen och individen, har av förpliktelser involverade i relationen Rousseau (1989) Individuella föreställningar, formade av organisationen, om de villkor som gäller utbytet mellan individ och organisation. Guest och Conway (2002) Både organisationens och individens uppfattningar om anställningskontraktet och de ömsesidiga löften och förpliktelser anställningsrelationen medför. Acta Wasaensia 23 2.1.2 Centrala begrepp kring psykologiska kontrakt Ord är viktiga, men det kan vara förhastat att tänka att man delar samma förståelse för begrepp som används. Att två personer använder samma ord är ingen garanti för att de menar samma sak eller uppfattar dem på samma sätt. Det visar undersökningsdelen av den här avhandlingen också tydligt. Språkfilosofin, som är ett eget forskningsområde inom filosofin, visar på att det finns en svårighet här (se till exempel Wittgenstein 2014 och Austin 1976). Från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket står nära det realistiska paradigmet för den här studien, tänker man sig att förståelsen formas tillsammans i en interaktion och ett utbyte av tankar. Därför kan det vara meningsfullt att här kort introducera de centrala begrepp som används inom teorin om psykologiska kontrakt. En del av dem har redan använts i texten ovan. Ett kontrakt är redan diskuterat här ovan. Ett kontrakt är ett löfte mellan parterna att göra, eller låta bli att göra något i framtiden (Rousseau 1995). Reciprocitetsprincipen innebär att mänskor har en tendens att återgälda tjänster och beteenden såsom vänlighet men också dess motsats. Motivationen till reciprocitet eller växelverkan kommer ur föreställningar om den andras föreställningar (Dufwenberg och Kirschsteiger 2004). Reciprocitet kan snabbt få flera nivåer och bli komplicerad. I föreliggande studie använder jag helt enkelt begreppet reciprocitet om kontraktsparternas föreställningar och förväntningar om vad de borde erbjuda och vad som borde erbjudas i gengäld. Löften är liksom ömsesidighet ett alldagligt begrepp som till synes inte behöver någon längre förklaring. I sammanhanget psykologiska kontrakt är det ändå inte helt rättframt vad som kan uppfattas som ett löfte. Är till exempel en marknadsföringsslogan ett löfte? Kan ”Driven by drives”13 tolkas som ett löfte från företaget, att det är en arbetsmiljö där den tekniska ambitionsnivån är hög och medarbetare med en passion för teknik, högt tekniskt kunnande och utbildning uppskattas? En vanlig grund till att man uppfattar att motparten bryter det psykologiska kontraktet är att kontraktsparten felaktigt ser sina egna förväntningar som löften från den andra partens sida. Gällande löften gör Rousseau en skillnad mellan garantier och kommunikation om framtida avsikter. 13 Vacon Ab:s slogan vid tidpunkten för intervjuerna. 24 Acta Wasaensia Ett löfte i bemärkelsen garanti är ett uttalande om faktiska förhållanden till exempel ”trippmätaren på den här bilen är inte manipulerad”. Garantier är inte lika lätta att missförstå som uttalanden om framtida avsikter. För att ett löfte ska bli ett kontrakt förutsätter det att någon tror på, accepterar och förlitar sig på löftet. (Rousseau 2005, 16-18). Förväntningar skapas av löften men också av många andra saker. Löften skapar också förpliktelser. Löften och de förpliktelser som de ger upphov till är huvudingredienserna i det psykologiska kontrakt som uppstår för en nykomling i en organisation. (Tomprou och Nicolaou 2011). Det är också viktigt att minnas skillnaden mellan förväntan och önskan. En medarbetare kan ha en viss förväntan på arbetsgivaren, men den behöver inte vara samstämmig med hens önskan, vilket Low med flera (2016) påpekade. Man kan till exempel förvänta sig mera arbete än man önskar. Ömsesidighet och acceptans är grundläggande förutsättningar för ett kontrakt eller en överenskommelse. Ömsesidighet innebär att ett kontrakt ska ge båda parterna både skyldigheter och rätten att förvänta sig något från den andra. Acceptans innebär att bägge parter accepterar kontraktet som sådant, hur det än har uppstått. (Rousseau 1995) 2.1.3 Litteratur om psykologiska kontrakt Nedan följer en tematiskt uppbyggd litteraturtabell gällande psykologiska kontrakt. Självfallet utgör varken teman eller källor någon uttömmande lista över befintlig forskning kring ämnet, men tabellen visar några av de centrala källorna för den här studien. Tabellen innehåller inte alla de källor jag använt mej av, den funktionen fylls av litteraturförteckningen. Teman är valda dels utgående från vad som är mest utforskat (brutna psykologiska kontrakt) och vad som känns mest relevant för den här studien (innehållet i psykologiska kontrakt, kontraktsparterna, generation Ys psykologiska kontrakt, nya psykologiska kontrakt). Acta Wasaensia 25 Tabell 2. Centrala källor för diskussionen om psykologiska kontrakt. = kvantitativ eller blandad metod = kvalitativ metod = litteraturstudie Innehållet i och hanterandet av psykologiska kontrakt Författare Metod eller typ av text Centrala slutsatser Guest, D., E. och Conway, N. (2002) Kvantitativ, fokus på organisationens perspektiv Det finns mycket som organisationer kan göra för att aktivt hantera psykologiska kontrakt. En aktiv top-down kommunikation både vid rekrytering, inskolning och senare under anställningen ger starkare psykologiskt kontrakt med mer positiva utfall i arbetsprestation och engagemang. Conway N., Briner, R.B. (2005) Utvärdering av befintlig forskning Definition av begreppet psykologiskt kontrakt, en kritisk utvärdering av teori och forskning. Freese, C. och Schalk R. (2008) Logisk-teoretisk, normativ rekommendation Mätandet av psykologiska kontrakt ska ske på basen av bestämda kriterier. Helst ska den unilaterala synen (fokus på individuella uppfattningar) på kontraktet användas. McDermott, A., M., Conway, E., Rousseau D., M., Flood, P., C. (2013) Litteraturstudie gjord av några av de främsta forskarna inom forskningen om psykologiska kontrakt. Linjecheferna är underutnyttjade i arbetet med att kommunicera företagets strategiska mål. Det är i daglig kontakt med linjecheferna som strategiska mål kan kommuniceras och ett starkt psykologiskt kontrakt byggas upp. De har alltså en viktig roll i byggandet och upprätthållandet av ett starkt psykologiskt kontrakt. 26 Acta Wasaensia Rousseau, D. M. (1995) Textbok i ämnet med författarens forskning som bas. Rousseaus definition och analys av det psykologiska kontraktet i sina artiklar och den här boken blev en vändpunkt i forskningsområdet. Betoning på de individuella föreställningarna om ömsesidiga förpliktelser. Om kontraktsparterna och knytandet av kontrakt Författare Metod eller typ av text Centrala slutsatser Dabos, G., och Rousseau, D. M. (2004). Kvantitativ Närmaste förmannen är en viktig part i det psykologiska kontraktet. En gemensam uppfattning om ömsesidiga förpliktelser är grunden för ett positivt psykologiskt kontrakt. Detta i sin tur stärker både prestation och karriärsutveckling för medarbetarna. Tomprou och Nikolaou (2011) Modellbyggande litteraturöversikt En modell för hur psykologiska kontrakt skapas. Betoning på mentala modeller från tiden innan anställningsförhållandet, nära medarbetares kommentarer de första dagarna och den nyanställdes känslor. Om brutna (breach) psykologiska kontrakt och följder av dessa Författare Metod eller typ av text Centrala slutsatser Coyle-Shapiro, J., och Kessler, I. (2000) Kvantitativ, survey i offentliga sektorn Psykologiska kontrakts ömsesidighet i fokus. De flesta arbetstagare har upplevt ett kontraktsbrott då arbetsgivaren inte förmått uppfylla löften och förväntningar. Suazo, M., M., Turnley, W., H., Mai- Dalton, R., R. (2008) Kvantitativ Ett brutet psykologiskt kontrakt ökar avsikterna att säga upp sig, minskar hjälpsamhet Bal, P. M., Chiaburu D. S., Jansen, P. G. W. (2010) Kvantitativ Effekterna av ett brutet psykologiskt kontrakt modereras av förtroende och upplevt stöd från organisationen Acta Wasaensia 27 Suazo, M., M., Turnley, W., H., Mai- Dalton, R., R. (2010) Kvantitativ Individer upplever sina psykologiska kontrakt och brott mot dessa på olika sätt. Upplevt stöd från organisationen mildrar reaktionerna på ett brott mot det psykologiska kontraktet. Parzefall, M-R., Coyle-Shapiro, J., A- M. (2011) Kvalitativ, 15 intervjuer Stora variationer i hur ett kontraktsbrott upplevs, betoning på processen. Känslor involveras. Om generation Y eller millenials och deras psykologiska kontrakt Författare Metod eller typ av text Centrala slutsatser De Hauw, S. Och De Vos, A. (2010) Enkät utförd med två matchade sampel med tre års mellanrum, ca 800 personer i vardera I en lågkonjunktur sänker millenials sina förväntningar gällande work-life balance och arbetsatmosfär medan förväntningarna gällande karriärutveckling, arbetsinnehåll och belöningar bibehålls. Lub, X., Bijvank, M. N., Bal, P.M., Blomme, R. och Schalk, R. (2012) Kvantitativ i hotellbranschen Variation i uppgifterna, utmaningar och utvecklingsmöjligheter är viktigare för generation Y än för äldre medarbetare. Signifikant lägre engagemang och högre avsikter att byta jobb i Generation Y. Festing, M, Schäfer, L. (2014) Litteraturstudie med teorin om social exchange som utgångsläge Aktiv Talent Management leder till relationella psykologiska kontrakt medan reaktiv Talent Management leder till transaktionella psykologiska kontrakt. Aktiv Talent Management verkar positivt på uppfyllandet av psykologiska kontrakt och leder till högre arbetstillfredställelse och engagemang. Lub, X. D., Bal, P.M., Blomme, R. och Schalk, R. (2016) Kvantitativ, fyra sampel från olika branscher inom servicesektorn. Uppfyllandet av förväntningarna gällande arbetsinnehållet och karriärutveckling hade en starkare positiv inverkan på generation Y än på tidigare generationer. För arbetsatmosfär och belöningar var inverkan större för andra generationer. 28 Acta Wasaensia Low, C., H., Bordia, P, Bordia, S. (2016) Kvalitativ i Asien. Sammanför två diskussioner, karriärskeden och psykologiska kontrakt. I början av arbetskarriären är det god handledning och intressanta uppgifter som är viktiga. Senare blir autonomi, information, inflytande och flexibilitet viktigare. Om nya psykologiska kontrakt Författare Metod eller typ av text Centrala slutsatser Blicke, G., Witzki, A. (2008) Litteraturstudie om nya psykologiska kontrakt, protean career, boundaryless career med flera. Nya psykologiska kontrakt tenderar att vara knutna till den egna karriären i stället för till arbetsgivaren. Det här gäller på en mera osäker och föränderlig arbetsmarknad där anställningsbarhet och livslångt lärande har blivit allt viktigare. Saari, T. (2014) Temaintervjuer och enkät. Det psykologiska kontraktet förändras. Anställningsbarhet blir allt viktigare. Kunskapsarbetare kan vara lojala även om arbetsgivaren inte är det. De anpassar sina förväntningar så att de ska kunna upprätthålla en lång arbetsrelation om de upplever att organisationen erbjuder utvecklingsmöjligheter. Welander, J. (2017) Tre kvantitativa och en kvalitativ studie. Organisationers resurser bör matchas mot de anställdas psykosociala behov om man vill minska på personalomsättningen. Behov som professionell autonomi, rimlig arbetsbörda och tydliga förväntningar sågs viktiga. Listan ovan kan ses som indikativ gällande fördelningen mellan kvantitativ och kvalitativ metod inom forskningen gällande psykologiska kontrakt. Forskningen har till övervägande del varit kvantitativ (Seeck och Parzefall 2008). Nedan följer en genomgång av forskningsdiskussionerna i ämnet. Acta Wasaensia 29 Det psykologiska kontraktets innehåll Innehållet i ett traditionellt psykologiskt kontrakt beskrivs som att arbetsgivaren erbjuder en trygg anställning ända till pension och i utbyte får lojalitet och engagemang från medarbetarna (Sennett 2002). Innehållet i ett psykologiskt kontrakt är det som individen uppfattar som löften givna av organisationen eller aktörer som representerar densamma. Det kan vara implicita löften i slogans i marknadsförings- och annat material producerat av företaget som till exempel ett stort skogsindustribolag uttrycker sig ”Our ambition is to generate sustainable value and growth in a responsible way.” (upm.com), eller så kan det vara explicita löften i form av arbetsavtal. Lättast kan man identifiera innehållet i ett psykologiskt kontrakt då det bryts. Det är antagligen skälet till att så stor del av forskningen kring psykologiska kontrakt handlar om just brutna kontrakt. Det psykologiska kontraktet täcker numera inte bara en trygg livslång anställning utan en bred skala av aspekter på arbetsrelationen. I ten Brinks (2004) validerade frågeformulär för det psykologiska kontraktet ges en överblick över de enligt honom åtta viktigaste aspekterna, som är följande: 1. Stimulerande jobb (personlig utveckling, skolningsmöjligheter och utmanande uppgifter). 2. Trygghet i arbetet. 3. Mobilitet inom organisationen. 4. Balans mellan arbete och fritid. (Work-life balance). 5. Arbetsatmosfären (gäller både relationerna inom ett arbetslag och i organisationen som helhet). 6. Autonomi. 7. Lön. 8. Arbetsbeskrivning. Trots att Freese och Schalk (2008) på goda grunder kritiserar ten Brinks frågeformulär, ser jag dessa teman som väl användbara för den här avhandlingens ändamål. Kritiken Freese och Schalk kommer med gäller närmast för kvantitativa studier där syftet är att verkligen mäta specifika komponenter i psykologiska kontrakt. Här fungerar de närmast som diskussionsteman i syftet att förstå de unga experternas psykologiska kontrakt. Även om en punktlista inte nödvändigtvis täcker in vad ett psykologiskt kontrakt är, kan man utgå ifrån att huvudpunkterna i frågeformuläret ovan ändå täcker in en stor del av substansen i de flesta 30 Acta Wasaensia psykologiska kontrakt. Att använda dessa teman i en survey ger viss information. Att, som jag har gjort, utgå från dem i en kvalitativ intervju, kan ge ett mervärde, eller rättare sagt, ett annat värde. Det psykologiska kontraktets typ och styrka Rousseau skiljer på fyra typer av kontrakt. De är det transaktionella kontraktet (transactional), övergångskontraktet (transitional), det relationella kontraktet (relational) och slutligen det balanserade kontraktet (balanced). Beskrivningen och indelningen görs med hjälp av två dikotomier; kortsiktigt eller långsiktigt samt specificerat eller ospecificerat. Det transaktionella kontraktet beskrivs som kortsiktigt och specificerat. Övergångskontraktet beskrivs som kortsiktigt och ospecificerat medan det relationella kontraktet är långsiktigt och specificerat. Det balanserade kontraktet är långsiktigt och ospecificerat (Rousseau 1995, s. 98). Enligt Rousseau är det typiskt för psykologiska kontrakt att de görs frivilligt, att de är ofullständiga och de skapar mentala modeller som är svåra att ändra då de en gång bildats. Rousseau (1995, s.105) visar hur de psykologiska kontrakten kan variera i styrka och engagemang. För centrala nyckelpersoner med ett långsiktigt engagemang försöker arbetsgivaren i allmänhet stärka kontraktet. För andra grupper, såsom de korttidsanställda, lösare knutna medarbetarna accepteras ett svagare psykologiskt kontrakt. Åtminstone förväntas deras tidsmässiga engagemang i företaget inte vara starkt eller långt. I den här studien är engagemanget en intressant dimension i det psykologiska kontraktet. Det har ifrågasatts i beskrivningar av generation Y om de unga som kommer in i arbetslivet är mindre engagerade till sitt arbete och sin arbetsgivare än de äldre generationerna. Det här är inte en longitudinell eller jämförande studie, men frågan är intressant; ”Different or alike” som Lub med flera (2012) använder som rubrik för sin artikel. Engagemang är inte en ”ja” eller ”nej” fråga. Det är inte ens primärt bara en fråga om gradering, mycket eller lite. Det är, förutom en fråga om stark eller svag, också en fråga om vad man engagerar sig i. Det har föreslagits att en växande skara av unga medarbetare snarare gör sitt psykologiska kontrakt med sig själva än med sin arbetsgivare. Det här är de som söker en så kallad ”prothean career” (Sargent med flera 2007; Granrose och Baccili 2006, Blicke och Witzki 2008). Det verkar alltså som om ”kontraktet” som kallas ett psykologiskt kontrakt inte alltid ens behöver en annan kontraktspart. Acta Wasaensia 31 Hanterandet av psykologiska kontrakt Underrubriken för lätt tankarna till arbetsgivarpartens aktiviteter och det är helt riktigt. Mycket av det som skrivits handlar om vad och när arbetsgivarorganisationen kan och borde göra något, eller låta bli att göra något annat för att stärka det psykologiska kontraktet. Guest och Conway (2002) fokuserade på kommunikationen från företaget till medarbetare. De särskiljer mellan tre olika kommunikationstillfällen; vid rekrytering, fortgående dialog och ledningens kommunikation. En tydlig och målmedveten kommunikation kan stärka det psykologiska kontraktet och minska riskerna för besvikelser på grund av felaktiga förväntningar. Här visade det sig att den dagliga kommunikationen tillsammans med kommunikationen vid rekrytering hade betydligt större vikt än företagsledningens kommunikation. Linjecheferna står i en nyckelroll här (Mc Dermott med flera 2013). Det är de som är i ständig kontakt med medarbetare, eller åtminstone borde vara det. Guest och Conway (2002) konstaterar att företagsledningens kommunikation, trots att den upplevs som tydlig inte alltid når sitt syfte. Det här beror enligt dem på vilken företagskultur som är rådande. För att företagsledningens kommunikation ska tas väl emot, krävs en positiv och mottaglig företagskultur. Den dagliga kommunikationen mellan förman och medarbetare är däremot mindre känslig för kultur och därför också ett effektivare redskap för att bygga och stärka psykologiska kontrakt (Guest och Conway 2002). I olika sammanhang har det visat sig att den här möjligheten ofta är underutnyttjad (se till exempel McDermott med flera 2013 och Mäki 2017). Individer knyter också lättare an till mänskor i deras närhet, såsom till exempel förmännen, än till mera avlägsna personer såsom företagsledningen (Barry 2005). Allt detta innebär att företag och organisationer som vill lyckas med att knyta experter till organisationen, också behöver satsa på att utveckla linjeförmännens förståelse för psykologiska kontrakt. Att på ett strukturerat sätt hantera psykologiska kontrakt är inte alldeles lätt. I organisationer vill man också kunna mäta sådant man ska hantera. Psykologiska kontrakt innefattar sådant som är svårt att identifiera och mäta, såsom personliga föreställningar, känslor och uppfattningar. Freese och Schalk (2008) är kritiska till de mätinstrument som använts i kvantitativ forskning om psykologiska kontrakt och föreslår kriterier för hur man ska kunna mäta psykologiska kontrakt. De förespråkar en individbaserad syn, alltså i linje med Rousseau, på psykologiska 32 Acta Wasaensia kontrakt och ger sex kriterier för hur man bäst ska mäta dessa kontrakt (Freese och Schalk 2008, ss. 272-280). Kriterierna handlade om att ett frågeformulärs innehåll måste kunna motiveras (teoretiskt), båda parternas löften och förpliktelser ska beaktas, frågeformuläret måste anpassas för den grupp som studeras, man ska mäta flera komponenter och brutna kontrakt ska mätas skilt från uppfyllandet av kontrakt. De särskiljer också tre olika sätt att mäta psykologiska kontrakt. Man kan mäta egenskaper såsom långsiktigt eller kortsiktigt, innehåll där man letar efter specifika villkor eller utvärderande mätning där man söker information om hur väl förväntningarna uppfylls. Olika försök att mäta några av alla dessa aspekter förekommer i den litteratur som refereras här. Herriot och Pembertons (1995) och Guest och Conways (2002) bilaterala syn är användbar för praktiker som jobbar med organisationsutveckling och vill mäta olikheterna i förmännens och medarbetarnas uppfattningar. Freese och Schalks (2008) huvudsakliga poäng verkar vara att en del av de frågebatterier som använts för att mäta psykologiska kontrakt egentligen mäter trivseln i arbetet (work satisfaction) för att de innehåller för lite om förpliktelser, förväntningar och uppfyllelsen av dessa. Via Freese och Schalks (2008) text framträder en bild av psykologiska kontrakt som något mycket mångfacetterat. De nämner – utan att specificera vilka de kan tänkas vara – att ett psykologiskt kontrakt kan bestå av uppemot hundra komponenter, ofta specifika för en organisation. En sådan detaljrikedom i kvantitativa mätningar leder enligt min uppfattning till en förlust av perspektiv och jämförbarhet och blir därför kontraproduktiv. Parterna i ett psykologiskt kontrakt Parterna i ett psykologiskt kontrakt inom arbetslivet är medarbetaren och arbetsgivarorganisationen. Jag börjar med att beskriva den tydligt identifierbara parten i kontraktet, nämligen medarbetaren, i det här fallet den unga ingenjören. Arbetets roll i deras liv anses vara en annan än för tidigare generationer. Man oroar sig på politikerhåll över att de tar mellanår i studierna och att studierna drar ut på tiden. Därför har nu studiestödssystemet i Finland förändrats för att uppmuntra eller pressa dem att snabbare bli klara och komma ut i arbetslivet (Folkpensionsanstalten, 2017). Dessa beskrivningarna motsägs av en longitudinell studie baserad på Statistikcentralens (i Finland) återkommande arbetslivsundersökningar som gjorts sedan 1984. Den mäter andelen av personer Acta Wasaensia 33 under eller över 30-års ålder som anser att förvärvsarbete är en mycket viktig del av livet i sex undersökningar som sträcker sig från 1984 till 2013. Endast 1984 och 1990 fann man signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna i dessa attityder (Pöyriä med flera 2017). Generation Ys attityder är alltså inte alls avvikande här, åtminstone inte i den riktning som Elinkeinoelämän Valtuuskuntas studie (Haavisto, 2010) indikerade. Pöyriä med fleras studie visar samtidigt att andelen som säger att fritiden är mycket viktigt stadigt ökar och där är andelen under 30- åringar hela tiden klart högre. Pöyriä med flera (2017) konstaterar också att värdering av arbete minskar med högre utbildningsnivå. Det bör noteras att båda ovan nämnda studier handlar om mänskor som redogör för sina attityder. Vad de sedan egentligen gör är därmed inte helt klarlagt. Vad gäller engagemang eller brist på sådant går också mediedebatten lite emot statistiken. Statistikcentralens uppgifter visar att benägenheten att byta jobb är störst bland medarbetare som varit 6 till 10 år i tjänst, alltså inte bland de unga i generation Y (Saari och Koivunen, 2017). Det betyder samtidigt, då vi analyserar de här intervjuade personerna att uppbrottet – om det ska komma – ligger runt hörnet. De flesta av dem har färre tjänsteår, men närmar sig den här kategorin. Många unga i generation Y jobbar på sin första arbetsplats. Det betyder, ur det psykologiska kontraktets perspektiv, att deras förväntningar på arbetsgivaren lätt flyter samman med deras förväntningar på arbetslivet som helhet. Den andra parten i ett psykologiskt kontrakt är arbetsgivarorganisationen, men som diskussionen längre fram om nya psykologiska kontrakt visar, kan det ibland vara svårt att identifiera denna andra part i dessa. Det är individer och inte organisationer som har eller gör psykologiska kontrakt (Tomprou och Nicolaou 2011). Jag ska här ändå göra en ansats att se vem den andra parten i ett psykologiskt kontrakt egentligen kan tänkas vara. För det första bör en kontraktspart alltid vara en som har makt och auktoritet att fullfölja de åtaganden som kontraktet innebär (Tomprou och Nicolaou 2011). Ovan nämndes att linjechefer har en central roll i knytandet och upprätthållandet av psykologiska kontrakt. Ett förslag kunde då vara att kontraktsparten från arbetsgivarens sida är närmaste förman. Hen kan ha eller sakna denna makt. Speciellt då alla de delar av det psykologiska kontraktet beaktas, som bygger upp medarbetarens uppfattningar. Det kan byggas upp på basen av broschyrer, företagets image, strategi- och ansvarsdokument med mera. 34 Acta Wasaensia Då kan förmannens förmåga att uppfylla alla dessa förväntningar vara otillräcklig. Att beskriva den närmaste förmannen som den andra parten i det psykologiska kontraktet verkar alltså otillräckligt, även om de visat sig spela en central roll i både byggandet och upprätthållandet av det psykologiska kontraktet. Relationerna på en arbetsplats innebär alltid en dynamik. Kontraktsparterna, eller de som formar uppfattningarna om kontraktet, varierar från fall till fall och från tid till annan. I sådana fall där uppfattningarna om kontraktet i huvudsak formats av en representant för organisationen, till exempel närmaste förman, kan det bli problematiskt om denne lämnar organisationen. Kontraktsparten beskrivs i litteraturen oftast ändå inte som en enda person i en organisation eller ett företag, utan snarare flera personer som representerar organisationen. Två antaganden ligger som grund för tanken på en relation mellan en individ och en organisation såsom den beskrivs i litteraturen om psykologiska kontrakt. För det första bygger det på att man antropomorferar organisationen, det vill säga tillskriver den mänskliga drag såsom vilja och handling. I den processen använder man sina iakttagelser av den närmaste kretsen, stammen14 vars attribut man sedan tillskriver organisationen (Ashforth och Rogers 2012). Det andra antagandet är att alla chefer, HR-personer och andra som agerar i organisationens namn och intresse ur den anställdes synvinkel utgör en entitet, som då utgör den andra kontraktsparten, organisationen (Coyle-Shapiro och Shore 2007). Nu finns väl inga organisationer där dess representanter agerar unisont, så från den enskilde medarbetarens synvinkel kan då frågan uppstå vem av dessa som egentligen representerar företaget. I vissa fall, till exempel i små organisationer är det ändå tydligt. Rousseau (1995) delar in arbetsgivarsidans kontraktsparter i ett psykologiskt kontrakt i två huvudkategorier; huvudmän som gör kontraktet för egen del och agenter som gör kontraktet för en huvudmans räkning. I ett litet företag är kontraktsparten oftast den kombinerade ägaren och VD:n. I sådana fall kan de anställda relatera och utvärdera sina relationer till denna ena person. I större organisationer, liksom de företag som är kontexten för den här studien, med flera hierarkiska nivåer finns utrymme för flera tolkningar av vem som egentligen är part i det psykologiska kontraktet. Enligt Coyle-Shapiro och Shore (2007) gäller 14 Tribe på engelska. Acta Wasaensia 35 tre förutsättningar för att ett socialt utbyte skall kunna uppstå. Det ska finnas en relation, en ömsesidighet och ett utbyte. Allt detta och speciellt det första i sin tur förutsätter någon eller några närvarande personer (Barrys 2005). Barry talade om etik i en komplex värld, men det verkar rimligt att anta att samma princip kan gälla här; mänskor relaterar till mänskor, speciellt då till mänskor som står dem nära – om de sen är huvudmän eller agenter. Avlägsna, ofta okända chefer, byggnader och företagsidentiteter är svårare att relatera till. Detta gäller speciellt för medarbetare som jobbar i nätverk och team med mänskor från flera organisationer. På senare tid har man velat bredda teoribasen för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även om det psykologiska kontraktet har fungerat väl, behöver förståelsen nu breddas eftersom organisationerna och deras verksamhetsmiljöer förändras. De bygger i dag snarare på nätverk än på hierarkier och blir allt mera komplexa, ovissa och turbulenta (Alcover med flera 15 2016). Därför blir definitionen eller beskrivningen av arbetsgivarorganisationen och dess agenter en allt större utmaning. Man kan i den traditionella beskrivningen av psykologiska kontrakt särskilja framförallt tre representanter för organisationen. De är HR- personal som har ett starkt inflytande på psykologiska kontrakt i initialskedet av en anställning, de närmaste kollegorna och förmännen som påverkar de relationella aspekterna av kontraktet och har ett starkt inflytande vid introduktionen till arbetet och de förändringar som då kan ske i psykologiska kontrakt, samt de högre cheferna som är mera avlägsna och påverkar framförallt de transaktionella aspekterna av kontraktet (Alcover med flera 2016). I moderna organisationer, liksom en del av de här studerade organisationerna, där mänskor är anställda i ett företag, men arbetar mot en enda kund under lång tid, suddas dessa roller och gränser ut. Den juridiska förmannen kan ha väldigt lite med sina medarbetare att göra, medan kundens representanter i praktiken ger både uppdrag och feedback. Sammanfattningsvis kan ändå konstateras att närmaste förmannens stora betydelse både för formandet och upprätthållandet av det psykologiska kontraktet ofta poängteras i litteraturen. 15 Däribland W. H. Turnley som ägnat en stor del av sin akademiska karriär till att studera det psykologiska kontraktet. 36 Acta Wasaensia Hur psykologiska kontrakt uppstår Rousseau (1989 och 1995) diskuterar hur psykologiska kontrakt uppstår med stöd från studier inom olika områden såsom arbetspsykologi, sociologi, industriella relationer, ekonomi och klinisk psykologi. En av de viktigaste influenserna kom från den kliniska psykologins område. Därifrån hämtade Rousseau begrepp som mentala modeller och kognitiva scheman (Rousseau, 2005). De här kognitiva scheman begränsar sig inte till tiden för anställning i en organisation, utan byggs upp under en hel livstid. Det psykologiska kontraktet kan ses som en mental modell för arbetsgivarens förpliktelser mot medarbetarna. Mentala modeller kan beskrivas som ”Vara konceptuella uppfattningar om hur saker funger