Språkval på en engelskspråkig universitetskurs i marknadsföring för finsk- och svenskspråkiga studenter

Abstract

I min studie undersöker jag enspråkiga och tvåspråkiga studenters språkval på det första och tredje gruppmötet på en kurs i marknadsföring våren 2016. Kursen hette Challenges in Retailing Management och var en samarbetskurs mellan Vasa universitet och Svenska handelshögskolan Hanken. Kursspråket var engelska och kursen hade en lärare från Hanken och en från Vasa universitet. Studenterna hade finska och svenska som modersmål. Jag undersöker språkval inom ett team av studenter på kursen och faktorer som påverkar deras språkval. Dessutom diskuterar jag vilka möjligheter till språkinlärning en samarbetskurs mellan två högskolor med olika språk kan erbjuda.

Min studie är en kvalitativ studie med kvantitativa och jämförande drag. Den är fortsättning på en pilotundersökning om samma kurs som jag gjorde i min kandidatavhandling (Suontausta 2016). Jag antog att teamet i sin interaktion skulle välja det språket som teamet som helhet klarar sig bäst på. Förutom detta antog jag att studenterna i teamet skulle använda engelska men också sina modersmål som kognitivt hjälpmedel för att underlätta innehållsinlärningen. Å andra sidan antog jag att studenters eventuella språkliga begränsningar och lärarna som språkliga förebilder skulle påverka teamets språkval.

Det kommer fram i studien att Grosjeans (1982) faktorer deltagare, situation och topik, som styr valet av basspråk i interaktionen, även styr teamets språkval. Andra påverkande faktorer var lärarnas och studenternas språkliga preferenser. Teamet använde mest engelska på kursens första möte som var ett introduktionsmöte. På kursens tredje möte använde teamet fortfarande engelska i formella on-task-interaktionssituationer men även sina modersmål svenska och finska i mer informella off-task-interaktionssituationer samt problemlösningssituationer. Kursens språkliga potential ligger i grupparbetssituationer och gruppdiskussioner som leder till språkliga funderingar.

Tutkimukseni tavoitteena on selvittää yksikielisten ja kaksikielisten opiskelijoiden kielivalintoja Vaasan yliopiston ja Svenska handelshögskolan Hankenin yhteisen Challenges in Retailing Management -nimisen markkinoinnin kurssin ensimmäisellä ja kolmannella tapaamisella keväällä 2016. Kurssikielenä oli englanti, ja kurssilla oli opettajat molemmista korkeakouluista. Opiskelijat olivat äidinkieleltään suomen- ja ruotsinkielisiä. Tutkin yhden tiimin kielivalintoja ja tiimin kielivalintoihin johtaneita syitä sekä pohdin millaisia kielenoppimismahdollisuuksia kahden erikielisen yliopiston yhteinen vieraskielinen kurssi voi tarjota.

Tutkimukseni on luonteeltaan laadullinen tapaustutkimus, jossa on määrällisiä ja vertailevia piirteitä. Tutkimus on jatkoa kandidaatintutkielmassani (Suontausta 2016) tekemälleni pilottitutkimukselle samasta kurssista. Kielivalintojen suhteen oletin tutkimani opiskelijatiimin valitsevan keskustelukielekseen kielen, jota tiimi kokonaisuutena pitää parhaana kielenään. Lisäksi oletin kohdetiimin käyttävän englannin lisäksi äidinkieliään kognitiivisena apuvälineenä, opiskeltavan sisällön ymmärtämisen helpottamiseksi. Toisaalta oletin opiskelijoiden mahdollisten kielellisten rajoitteiden ja opettajien kielellisen esimerkin voivan vaikuttavan tiimin kielivalintoihin.

Tutkimuksessa selviää, että Grosjeanin (1982) kielivalintoihin vaikuttavat tekijät tilanne, osanottaja ja aihe vaikuttivat tiimin kielivalintoihin. Kielivalintoihin vaikuttivat myös opiskelijoiden ja opettajien kielelliset mieltymykset. Englantia käytettiin muita kieliä enemmän kurssin ensimmäisessä johdantomuotoisessa tapaamisessa. Kurssin kolmannessa työpajamuotoisessa tapaamisessa tiimin opiskelijat käyttivät yhä englantia muodollisissa on-task -vuorovaikutustilanteissa, mutta myös äidinkieliään ruotsia ja suomea arkisimmissa off-task -vuorovaikutustilanteissa sekä ongelmanratkaisutilanteissa. Kurssin kieliopillinen potentiaali on ryhmätyötilanteissa ja ryhmänsisäisissä keskustelutilanteissa, jotka johtavat kielellisiin pohdintoihin.