Tietokoneohjelmien käyttöliittymien kääntäminen. Tutkimuskohteina CorelDRAW ja Microsoft Word -ohjelmat
Huhtamäki, Magnus (2002)
Kuvaus
Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.
Tiivistelmä
I min avhandling undersöker jag de finska översättningarna av två engelska datorprograms användargränssnitt: ritprogrammet CorelDRAW och ordbehandlings-programmet Microsoft Word. Jag granskar först och främst de översättningsbyten som sker p.g.a. att finskan och engelskan skiljer sig från varandra. Översättningsbyten delas in i två huvudkategorier: obligatoriska och frivilliga översättningsbyten. Obligatoriska byten är enhets-, klass-, intrasystem-, nivå- och strukturbyten. Frivilliga byten är bortfall, tillägg, informations-, namn-, numerus-, ordföljds-, sats-, stavnings- och uttrycksbyten. Jag undersöker dessutom hur ofta vissa ordklasser förekommer samt längden på orden och satserna i materialet.
Kännedom om käll- och målspråkens skillnader räcker emellertid inte alltid till för att skapa en god översättning. En skicklig översättare måste också kunna överföra källspråkets stil till målspråket och utforma texten enligt mediets krav. Efter att ha analyserat mitt material utför jag därför också en stilanalys av användargränssnittens språkliga framställning, och granskar dessutom en del språkekonomiska strategier. Språket i de båda programmen är mycket kompakt och informationsrikt eftersom närapå allt onödigt (s.k. redundans – språkliga element som inte tillför någon ny information, men som ändå är viktiga för själva strukturens skull) har lämnats bort.
De vanligaste översättningsbyten är de obligatoriska, speciellt intrasystembyten. Av ordklasserna hör substantiven till de överlägset vanligaste, vilket är typiskt för fackspråk. Ord- och satslängderna uppvisar skillnader mellan de båda programmen, vilket tyder på att längden på uttrycken har ett samband med programmets specialiseringsgrad. Ibland är språket i användargränssnitten nästan jämförbart med formella språk som exempelvis matematikens språk eller programmeringsspråk. Användargränssnittens språk skiljer sig en hel del från t.ex. bruksanvisningar och annan facktext, och är alltså ett intressant ämne både som forskningsfält och för översättning.
Kännedom om käll- och målspråkens skillnader räcker emellertid inte alltid till för att skapa en god översättning. En skicklig översättare måste också kunna överföra källspråkets stil till målspråket och utforma texten enligt mediets krav. Efter att ha analyserat mitt material utför jag därför också en stilanalys av användargränssnittens språkliga framställning, och granskar dessutom en del språkekonomiska strategier. Språket i de båda programmen är mycket kompakt och informationsrikt eftersom närapå allt onödigt (s.k. redundans – språkliga element som inte tillför någon ny information, men som ändå är viktiga för själva strukturens skull) har lämnats bort.
De vanligaste översättningsbyten är de obligatoriska, speciellt intrasystembyten. Av ordklasserna hör substantiven till de överlägset vanligaste, vilket är typiskt för fackspråk. Ord- och satslängderna uppvisar skillnader mellan de båda programmen, vilket tyder på att längden på uttrycken har ett samband med programmets specialiseringsgrad. Ibland är språket i användargränssnitten nästan jämförbart med formella språk som exempelvis matematikens språk eller programmeringsspråk. Användargränssnittens språk skiljer sig en hel del från t.ex. bruksanvisningar och annan facktext, och är alltså ett intressant ämne både som forskningsfält och för översättning.