Lausemaisuuden asteet yläkouluoppilaiden ja lukiolaisten teksteissä. Äidinkielenomaisen ja A-oppimäärän vertailu
Hautala, Erika (2014)
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
I min pro graduavhandling undersöker jag satsgrader i högstadie- och gymnasiestuderandes uppsatser. Studerandena läser finska som det andra inhemska språket (A1) på olika nivåer. Totalt analyseras fyra grupper i avhandlingen. En av högstadiegrupperna bestod av elever som läste finska enligt A-lärokursen och den andra gruppen bestod av elever som läste finska enligt den modersmålsinriktade lärokursen. Gymnasiestuderandena bestod också av två grupper, varav den ena följde A-lärokursen och den andra den modersmålsinriktade lärokursen. Som utgångspunkt för avhandlingen använder jag mig av Ingos (2000: 175–217) teori om satsgrader.
Studerandena skrev sina uppsatser under en lektion utan hjälpmedel och de samlades in efter lektionen. Eleverna skrev uppsatser som hörde till den ordinarie undervisningen och rubrikerna var utvalda av lärarna. Längden på uppsatserna varierade, likaså de teman som behandlades i uppsatserna. Möjliga fel som förekommer i uppsatserna tas inte i beaktande så länge de inte påverkar förståelsen. I uppsatserna analyserades med en kvantitativ metod användningen av inbäddningar, huvudsatser och bisatser, det totala antalet ord och det totala antalet meningar.
Resultaten, som redovisas med hjälp av tabeller, visar att eleverna använder sådana inbäddningar som de har fått undervisning i hur man använder, men i vissa grupper används även sådana inbäddningar som studerandena enligt läroplansgrunderna har behandlats i undervisningen. Användningen av inbäddningar är vanligare i de modersmålsinriktade grupperna. Användningen av huvudsatser och bisatser skilde sig lite mellan grupperna. Bisatser användes i alla grupper, men i de modersmålsinriktade grupperna var bisatserna fler än i A-lärokursen. Den modersmålsinriktade gruppen på högstadiet var dock på samma nivå som gymnasiets grupp som studerar enligt A-lärokursen i användningen av bisatser i sina uppsatser.
Studerandena skrev sina uppsatser under en lektion utan hjälpmedel och de samlades in efter lektionen. Eleverna skrev uppsatser som hörde till den ordinarie undervisningen och rubrikerna var utvalda av lärarna. Längden på uppsatserna varierade, likaså de teman som behandlades i uppsatserna. Möjliga fel som förekommer i uppsatserna tas inte i beaktande så länge de inte påverkar förståelsen. I uppsatserna analyserades med en kvantitativ metod användningen av inbäddningar, huvudsatser och bisatser, det totala antalet ord och det totala antalet meningar.
Resultaten, som redovisas med hjälp av tabeller, visar att eleverna använder sådana inbäddningar som de har fått undervisning i hur man använder, men i vissa grupper används även sådana inbäddningar som studerandena enligt läroplansgrunderna har behandlats i undervisningen. Användningen av inbäddningar är vanligare i de modersmålsinriktade grupperna. Användningen av huvudsatser och bisatser skilde sig lite mellan grupperna. Bisatser användes i alla grupper, men i de modersmålsinriktade grupperna var bisatserna fler än i A-lärokursen. Den modersmålsinriktade gruppen på högstadiet var dock på samma nivå som gymnasiets grupp som studerar enligt A-lärokursen i användningen av bisatser i sina uppsatser.