När livet går på övertid - Kun elämä menee jatkoajalle. Elävien metaforien käännösvertailu Jonas Jonassonin romaanissa Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann ja sen suomennoksessa
Granö, Jenny (2016)
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
I denna pro gradu-avhandling undersöker jag levande metaforer i Jonas Jonassons roman Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och dess finska översättning av Raija Rintamäki. Mitt syfte är att undersöka hur metaforerna är översatta, dvs. vilka likheter och olikheter det finns mellan de svenska och de finska metaforerna. Jag har begränsat mitt material till böckernas åtta första kapitel, dvs. ungefär 100 sidor. I dessa kapitel förekommer allt som allt 168 olika levande metaforer.
I min analys har jag använt mig av två olika sätt att analysera metaforerna – en strukturell och en semantisk metod. I den strukturella analysen har jag använt mig av en tillämpad version av Rune Ingos (1990) indelningsmodell för idiom och därtill Ritva Leppihalmes (2000) översättningsstrategier. Jag har delat in alla metaforer i fyra olika kategorier beroende på hur de är översatta och sedan närmare undersökt fem metaforer i varje kategori. I den semantiska analysen har jag delat in metaforer som översatts med en metafor enligt deras så kallade källdomän i nio olika kategorier enligt en tillämpad modell av Zoltán Kövecses (2002) semantiska metaforindelning. Jag undersöker om källdomänen är den samma också i översättningen.
I analysen kom det fram att inga större ändringar har skett mellan de ursprungliga och översatta metaforerna när det gäller struktur och källdomäner. Detta kan tolkas bero på att kulturen i Sverige och Finland är så lika att inga radikala ändringar med tanke på innehållet behöver göras. Analysen visar att översättaren har lyckats bevara författarens tankar och stil i översättningen.
I min analys har jag använt mig av två olika sätt att analysera metaforerna – en strukturell och en semantisk metod. I den strukturella analysen har jag använt mig av en tillämpad version av Rune Ingos (1990) indelningsmodell för idiom och därtill Ritva Leppihalmes (2000) översättningsstrategier. Jag har delat in alla metaforer i fyra olika kategorier beroende på hur de är översatta och sedan närmare undersökt fem metaforer i varje kategori. I den semantiska analysen har jag delat in metaforer som översatts med en metafor enligt deras så kallade källdomän i nio olika kategorier enligt en tillämpad modell av Zoltán Kövecses (2002) semantiska metaforindelning. Jag undersöker om källdomänen är den samma också i översättningen.
I analysen kom det fram att inga större ändringar har skett mellan de ursprungliga och översatta metaforerna när det gäller struktur och källdomäner. Detta kan tolkas bero på att kulturen i Sverige och Finland är så lika att inga radikala ändringar med tanke på innehållet behöver göras. Analysen visar att översättaren har lyckats bevara författarens tankar och stil i översättningen.