Herra vai Lordi? Teoksen Harry Potter and the Deathly Hallows suomennoksen ja ruotsinnoksen pragmaattisen käännösaspektin tarkastelua
Vesimäki, Marie (2015)
2015
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
I min avhandling har jag ur en pragmatisk översättningsaspekt analyserat två kapitel ur den finska och svenska översättningen av Harry Potter and the Deathly Hallows (2007), skriven av J.K Rowling. Översättarna Jaana Kapari-Jatta samt Lena Fries-Gedin har angett att de haft olika utgångspunkter när de översatt. Kapari-Jattas utgångspunkt är att översätta så att språket passar det finska folket medan Fries-Gedins är att behålla ord och uttryck som fungerar i svenskan. Därför är det intressant att jämföra två översättningar ur en pragmatisk synvinkel. Baserat på översättarnas olika utgångspunkter, är min hypotes att den svenska översättningen innehåller mera engelska ord än den finska.
Harry Potter-böckerna klassificeras som fantasilitteratur och är riktade till barn och ungdomar, därför har jag i teoridelen behandlat både översättningsteori och teori om barn- och ungdomslitteratur samt fantasilitteratur. Kulturskillnader är en viktig aspekt i fråga om översättning mellan olika språk och kulturer. Därför tar jag även upp teorier om kulturskiljaktigheter vid översättning.
Analysen baseras på Rune Ingos kategorisering av pragmatiska särfall i hans verk Konsten att översätta (2007). Materialet analyseras kvalitativt, kvantitativt och kontrastivt. Totalt analyseras 99 översättningar ur den pragmatiska överättningsaspekten. Mina resultat visar att skillnaderna mellan översättningarna inte är stora. I båda översättningarna hade man översatt kollokationer främst med målspråkets respektive motsvarigheter medan översättningen av idiom har lösts på olika sätt i översättningarna. Översättarna har inte heller ofta behövt göra ändringar med tanke på den pragmatiska översättningsaspekten. Översättarnas olika utgångspunkter syns främst i resultaten gällande egennamn, vars andel är 26 % av alla fynd. I den finska översättningen har man fokuserat mera på översättningen av egennamn, medan den svenska översättningen behållit de flesta namnen.
Harry Potter-böckerna klassificeras som fantasilitteratur och är riktade till barn och ungdomar, därför har jag i teoridelen behandlat både översättningsteori och teori om barn- och ungdomslitteratur samt fantasilitteratur. Kulturskillnader är en viktig aspekt i fråga om översättning mellan olika språk och kulturer. Därför tar jag även upp teorier om kulturskiljaktigheter vid översättning.
Analysen baseras på Rune Ingos kategorisering av pragmatiska särfall i hans verk Konsten att översätta (2007). Materialet analyseras kvalitativt, kvantitativt och kontrastivt. Totalt analyseras 99 översättningar ur den pragmatiska överättningsaspekten. Mina resultat visar att skillnaderna mellan översättningarna inte är stora. I båda översättningarna hade man översatt kollokationer främst med målspråkets respektive motsvarigheter medan översättningen av idiom har lösts på olika sätt i översättningarna. Översättarna har inte heller ofta behövt göra ändringar med tanke på den pragmatiska översättningsaspekten. Översättarnas olika utgångspunkter syns främst i resultaten gällande egennamn, vars andel är 26 % av alla fynd. I den finska översättningen har man fokuserat mera på översättningen av egennamn, medan den svenska översättningen behållit de flesta namnen.