Lukijaystävällisyys potilasesitteissä. Kontrastiivinen tutkimus luettavuudesta ja tekstirakenteesta
Storm, Gun-Viol (2007)
Kuvaus
Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.
Tiivistelmä
Syftet med detta arbete är att lyfta fram faktorer, som försvårar eller underlättar läsningen och förståelsen av en informations-text. Eftersom jag arbetat som sjukskötare på hjärtövervaknings-avdelning, valde jag att granska språket i två informations-broschyrer avsedda för hjärtsjuka patienter, som väntar på ballongutvidgning eller hjärtoperation. Broschyren Ohitusleikkaus ja pallolaajennus är skriven på finska och Till dig som ska hjärt-opereras på svenska.
Undersökningen är både kontrastiv och rent textlingvistisk. De språkliga lösningarna i de finska och svenska texterna jämfördes med varandra. Delvis analyserades texterna i sin helhet och del-vis analyserades fem utvalda textavsnitt, vilka motsvarar varandra beträffande innehåll i den svenska och den finska broschyren. Textanalysen fokuserades på graden av fack-språklighet, ordlängd, meningslängd, meningsbyggnad, tema och rema.
Den empiriska undersökningen bestod av ett frågeformulär, som delades ut till berörda patienter på Vasa centralsjukhus. De tillfrågade fick ge synpunkter på hur informationen ges i bro-schyrerna. Patienterna var överlag nöjda med broschyrerna.
Ett av mina antagande var, att det i undersökningstexterna finns termer och svåra begrepp, som är svåra för patienterna att förstå. Ett annat antagande var, att skribenterna inte i tillräckligt hög grad har använt sig av textlingvistiska metoder för att underlätta förståelsen. I båda broschyrerna finns det termer, som inte förklaras på allmänspråk. Man har dock i de flesta fall klargjort svåra begrepp med hjälp av allmänspråkliga ord och bilder. Ställvis är texterna tunglästa på grund av långa och invecklade meningskonstruktioner. Det framkom både i litteratur-analysen och i analysen av undersökningstexterna, att det vid popularisering av fackspråklig text behövs både fackmannens och lingvistens kunskap, för att slutresultatet skall bli en lättförståelig och informativ text, som är anpassad till mot-tagarens nivå.
Undersökningen är både kontrastiv och rent textlingvistisk. De språkliga lösningarna i de finska och svenska texterna jämfördes med varandra. Delvis analyserades texterna i sin helhet och del-vis analyserades fem utvalda textavsnitt, vilka motsvarar varandra beträffande innehåll i den svenska och den finska broschyren. Textanalysen fokuserades på graden av fack-språklighet, ordlängd, meningslängd, meningsbyggnad, tema och rema.
Den empiriska undersökningen bestod av ett frågeformulär, som delades ut till berörda patienter på Vasa centralsjukhus. De tillfrågade fick ge synpunkter på hur informationen ges i bro-schyrerna. Patienterna var överlag nöjda med broschyrerna.
Ett av mina antagande var, att det i undersökningstexterna finns termer och svåra begrepp, som är svåra för patienterna att förstå. Ett annat antagande var, att skribenterna inte i tillräckligt hög grad har använt sig av textlingvistiska metoder för att underlätta förståelsen. I båda broschyrerna finns det termer, som inte förklaras på allmänspråk. Man har dock i de flesta fall klargjort svåra begrepp med hjälp av allmänspråkliga ord och bilder. Ställvis är texterna tunglästa på grund av långa och invecklade meningskonstruktioner. Det framkom både i litteratur-analysen och i analysen av undersökningstexterna, att det vid popularisering av fackspråklig text behövs både fackmannens och lingvistens kunskap, för att slutresultatet skall bli en lättförståelig och informativ text, som är anpassad till mot-tagarens nivå.