Vaasan ruotsinkielisten kuudesluokkalaisten suomen kielen oppimis- motivaatio ja asenteet suomen kieltä ja suomen kielen opetusta kohtaan Tilanne syksyllä 2011 ja keväällä 2012
Stennabba, Maria (2012)
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
Syftet med undersökningen är att ta reda på hurudana attityder till finskan, finskspråkiga och undervisningen i finska som finns bland sjätteklassisterna i Haga, Gerby, Vikinga och Sundom skola. Samtidigt vill jag ta reda på om det finns skillnader mellan enspråkiga och tvåspråkiga elever i attityder och motivation samt i deras uppfattningar om sig själva och sina förmågor. De enspråkiga eleverna deltog under läsåret 2011– 2012 i kommunikativ finska undervisning, vilket innebar att det i dessa skolor utöver läroplanen undervisades en extra veckotimme kommunikativ finska.
Undersökningsmaterialet består av de svar som en- och tvåspråkiga sjätteklassister i Haga, Gerby, Vikinga och Sundom skola gett på ett frågeformulär som jag utformat. Undersökningen är en longitudinellstudie som gjordes vid två tillfällen: första gången hösten 2011 och andra gången i slutet av vårterminen 2012. Undersökningen är i huvudsak kvantitativ men jag har vid analys av frågeformulärets öppna frågor använt mig av kvalitativa metoder. Den teoretiska utgångspunkten för denna avhandling pro gradu är Spolskys modell om den sociala omgivningens betydelse i andraspråksinlärning.
Eleverna är i allmänhet positivt inställda till finskan och de finskspråkiga, de tvåspråkiga eleverna är dock mera positivt inställda än de enspråkiga. Elevernas attityder påverkas även av föräldrarnas attityder. Ju positivare inställning föräldrarna har, desto positivare är även elevernas inställning. Sjätteklassisterna är även motiverade att lära sig finska eftersom de vet att de kommer att behöva finskan i framtiden. Eleverna motiveras främst av instrumentella orsaker och här förekommer inga tydliga skillnader mellan språkgrupperna. Ju oftare eleverna pratar finska, desto självsäkrare är de gällande sina kommunikativa färdigheter och har således ett starkare språkjag. Det är således av stor betydelse att enspråkiga bereds möjlighet att öva sina kommunikativa färdigheter även inom ramen för undervisningen. Muntlig kommunikation upplevs som roligt och grammatik är det som av eleverna upplevs som det svåraste med finskan. Undersökningsresultatet visar att den extra veckotimmen kommunikativ finska har haft en positiv inverkan på de enspråkiga elevernas attityder.
Undersökningsmaterialet består av de svar som en- och tvåspråkiga sjätteklassister i Haga, Gerby, Vikinga och Sundom skola gett på ett frågeformulär som jag utformat. Undersökningen är en longitudinellstudie som gjordes vid två tillfällen: första gången hösten 2011 och andra gången i slutet av vårterminen 2012. Undersökningen är i huvudsak kvantitativ men jag har vid analys av frågeformulärets öppna frågor använt mig av kvalitativa metoder. Den teoretiska utgångspunkten för denna avhandling pro gradu är Spolskys modell om den sociala omgivningens betydelse i andraspråksinlärning.
Eleverna är i allmänhet positivt inställda till finskan och de finskspråkiga, de tvåspråkiga eleverna är dock mera positivt inställda än de enspråkiga. Elevernas attityder påverkas även av föräldrarnas attityder. Ju positivare inställning föräldrarna har, desto positivare är även elevernas inställning. Sjätteklassisterna är även motiverade att lära sig finska eftersom de vet att de kommer att behöva finskan i framtiden. Eleverna motiveras främst av instrumentella orsaker och här förekommer inga tydliga skillnader mellan språkgrupperna. Ju oftare eleverna pratar finska, desto självsäkrare är de gällande sina kommunikativa färdigheter och har således ett starkare språkjag. Det är således av stor betydelse att enspråkiga bereds möjlighet att öva sina kommunikativa färdigheter även inom ramen för undervisningen. Muntlig kommunikation upplevs som roligt och grammatik är det som av eleverna upplevs som det svåraste med finskan. Undersökningsresultatet visar att den extra veckotimmen kommunikativ finska har haft en positiv inverkan på de enspråkiga elevernas attityder.