”Ja kan uttröck me best på dialekt” Användning av standardsvenska och dialekt på lektioner i modersmål och litteratur i Österbotten.
Smulter, Pernilla (2011)
2011
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
SAMMANFATTNING:
Syftet med denna avhandling är att undersöka språkanvändningen i fråga om standardsvenska och dialekt på lektioner i modersmål och litteratur i svenskspråkiga högstadieskolor i Österbotten. Dialekten används flitigt runtom i Österbotten och avhandlingen kan följaktligen bidra till att öka kännedomen om språkanvändningen både sett ur lärar- och elevperspektiv gällande språkanvändning under modersmålslektioner. I avhandlingen undersöks hur modersmålslärare och elever ser på användning av dialekt respektive standadsvenska på modersmålslektioner.
Materialet till undersökningen kommer från två enkätundersökningar, en enkät riktad till modersmålslärare i svenskspråkiga högstadieskolor i Österbotten, samt en enkät riktad till elever i årskurs nio. Därtill har observationer gällande språkanvändningen av dialekt och standardsvenska utförts som komplement till enkäterna. Antalet lärarinformanter är 26 och elevinformanterna är 29 till antalet. Inledningsvis fokuserar jag på den egentliga språkanvändningen i fråga om dialekt respektive standardsvenska på modersmålslektioner, för att därefter fokusera på utmaningar i modersmålsundervisningen. I min undersökning har jag använt både kvalitativ och kvantitativ metod och jag jämför också modersmålslärarna och eleverns svar och använder mig då av en komparativ metod.
Min avhandling visar att modersmålslärarna är väl medvetna om elevers flitiga bruk av dialekt framom standardsvenska på modersmålslektioner. Därtill framkommer det i studien att modersmålslärarna upplever det som en utmaning att lära elever standardsvenska eftersom dialekten har så starkt fotfäste i Österbotten. Eleverna medger att det är dialekten som är det språk de främst använder på modersmålslektioner och att standardsvenskan kommer i andra hand. Standardsvenskan visar sig komma i fokus när presentationer och dylikt är aktuella. Informanterna upplever att dialekten är viktig för den egna identiteten och ser dialekten som det språk där de känner sig som hemma och kan uttrycka sig bäst på. I framtiden är det en utmaning att få elever att frivilligt använda standardsvenska i större utsträckning på modersmålslektioner, utan att känslan av tvång ska infinna sig för eleverna när de ska uttrycka sig på standardsvenska.
Syftet med denna avhandling är att undersöka språkanvändningen i fråga om standardsvenska och dialekt på lektioner i modersmål och litteratur i svenskspråkiga högstadieskolor i Österbotten. Dialekten används flitigt runtom i Österbotten och avhandlingen kan följaktligen bidra till att öka kännedomen om språkanvändningen både sett ur lärar- och elevperspektiv gällande språkanvändning under modersmålslektioner. I avhandlingen undersöks hur modersmålslärare och elever ser på användning av dialekt respektive standadsvenska på modersmålslektioner.
Materialet till undersökningen kommer från två enkätundersökningar, en enkät riktad till modersmålslärare i svenskspråkiga högstadieskolor i Österbotten, samt en enkät riktad till elever i årskurs nio. Därtill har observationer gällande språkanvändningen av dialekt och standardsvenska utförts som komplement till enkäterna. Antalet lärarinformanter är 26 och elevinformanterna är 29 till antalet. Inledningsvis fokuserar jag på den egentliga språkanvändningen i fråga om dialekt respektive standardsvenska på modersmålslektioner, för att därefter fokusera på utmaningar i modersmålsundervisningen. I min undersökning har jag använt både kvalitativ och kvantitativ metod och jag jämför också modersmålslärarna och eleverns svar och använder mig då av en komparativ metod.
Min avhandling visar att modersmålslärarna är väl medvetna om elevers flitiga bruk av dialekt framom standardsvenska på modersmålslektioner. Därtill framkommer det i studien att modersmålslärarna upplever det som en utmaning att lära elever standardsvenska eftersom dialekten har så starkt fotfäste i Österbotten. Eleverna medger att det är dialekten som är det språk de främst använder på modersmålslektioner och att standardsvenskan kommer i andra hand. Standardsvenskan visar sig komma i fokus när presentationer och dylikt är aktuella. Informanterna upplever att dialekten är viktig för den egna identiteten och ser dialekten som det språk där de känner sig som hemma och kan uttrycka sig bäst på. I framtiden är det en utmaning att få elever att frivilligt använda standardsvenska i större utsträckning på modersmålslektioner, utan att känslan av tvång ska infinna sig för eleverna när de ska uttrycka sig på standardsvenska.