Emsalö suomalaista perua? Uudenmaan saariston ruotsinkielisten paikannimien etymologiaa
Selén, Jan (2017)
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
De nuvarande ortnamnen i den nyländska skärgården är till stor del svenskspråkiga, men en del av dem har sina rötter i förhistoriska finskspråkiga namn. Det tyder på att den svenskspråkiga befolkning som anlände till området på 1100–1300-talen, dvs i slu-tet av järnåldern och den förhistoriska tiden, övertog finskspråkiga namn som redan var i bruk. Det i sin tur tyder på åtminstone någorlunda fredliga kontakter mellan nybyggarna och de människor de stötte på vid ankomsten, eftersom några ortnamn knappast hade kunnat flyttas över mellan språkgrupperna i annat fall.
Syftet med den här pro gradu-avhandlingen är att med språkvetenskapliga metoder undersöka några ortnamn som kan antas vara av finskspråkigt ursprung för att se ifall deras etymologi och ålder stöder antagandena om ursprunget. Undersökningen är en empirisk fallstudie, ett urval av olika typer av namn på öar granskas ingående, totalt 10 namn i fyra kategorier. I granskningen används resultat som andra forskare har kommit fram till kompletterade med egna analyser. En systematisk metod framtagen av Ritva Liisa Pitkänen är ett väsentligt hjälpmedel i analyserna. Med hjälp av Pitkänens metod kan man på ett någorlunda enkelt sätt analysera hur stavelse- och ljudförändringar skett i namnen så att de fått sin nuvarande form. Uppgifter om hur Finland befolkats används tillsammans med andra tillgängliga historieuppgifter för att avgöra hurdana förhållan-dena i Nyland var på 1100–1300-talen och hurdan verksamhet som förekom på öarna i skärgården och i deras omgivning.
Eftersom inflyttningen skedde under förhistorisk tid är det svårt att med säkerhet få fram önamnens ursprungliga form och betydelse eller ens på vilket språk de givits. Några namn är ändå relativt tydligt av finskt ursprung, vilket stöder undersökningshypotesen om att namn förts över mellan språkgrupperna under fredliga omständigheter.
Syftet med den här pro gradu-avhandlingen är att med språkvetenskapliga metoder undersöka några ortnamn som kan antas vara av finskspråkigt ursprung för att se ifall deras etymologi och ålder stöder antagandena om ursprunget. Undersökningen är en empirisk fallstudie, ett urval av olika typer av namn på öar granskas ingående, totalt 10 namn i fyra kategorier. I granskningen används resultat som andra forskare har kommit fram till kompletterade med egna analyser. En systematisk metod framtagen av Ritva Liisa Pitkänen är ett väsentligt hjälpmedel i analyserna. Med hjälp av Pitkänens metod kan man på ett någorlunda enkelt sätt analysera hur stavelse- och ljudförändringar skett i namnen så att de fått sin nuvarande form. Uppgifter om hur Finland befolkats används tillsammans med andra tillgängliga historieuppgifter för att avgöra hurdana förhållan-dena i Nyland var på 1100–1300-talen och hurdan verksamhet som förekom på öarna i skärgården och i deras omgivning.
Eftersom inflyttningen skedde under förhistorisk tid är det svårt att med säkerhet få fram önamnens ursprungliga form och betydelse eller ens på vilket språk de givits. Några namn är ändå relativt tydligt av finskt ursprung, vilket stöder undersökningshypotesen om att namn förts över mellan språkgrupperna under fredliga omständigheter.