Suomen kielen alkeita oppimassa - Maahanmuuttajien kielitaidon arviointia
Sandström, Sanna (2004)
Kuvaus
Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.
Tiivistelmä
I min pro gradu -avhandling undersöker jag invandrarnas språkkunskaper i finska. Un-dersökningen gäller deltagare på grundkurs i Vasa arbetarinstitut, Jakobstads finska arbetarinstitut och Vasa-institut. För att läraren eller lärometoderna inte skall inverka på undersökningsresultaten undersöker jag deltagarna som en enda stor grupp.
Avsikten med undersökningen är att klarlägga invandrarnas språkliga kompetens i fins-ka språket, d.v.s. att utreda hur mycket fel och vilka typer av fel som görs. Ytterligare är målet att utreda om det finns skillnader i inlärning mellan kön och om hemlandets geo-grafiska läge påverkar resultaten. Eftersom deltagarna har väldigt olika modersmål, kommer jag inte att undersöka modersmålets inverkan på språkinlärningen.
Efter ca 50 undervisningstimmar har deltagarna skrivit ett språkkunskapstest som jag själv formulerat. För att få de väsentligaste uppgifterna med i testet, har jag bekantat mig med innehållet i fem olika grundkursböcker och använt mig av teorin om språkkun-skap. Min undersökningsmetod baserar sig på Bachmans och Palmers språkkunskaps-modell. Modellen består av organisatorisk och pragmatisk kunskap. I själva undersök-ningen har jag använt mig av den organisatoriska delen som i sin tur baserar sig på grammatisk och textual kunskap.
Resultaten av undersökningen har visat, att deltagarna under kursens lopp har lärt sig ett språk som hjälper dem i olika vardagliga situationer. Språkbruket är inte ännu felfritt men deltagarna gör sig förstådda t.ex. i situationer där man skall presentera sig själv. Mest problem uppstod i den grammatiska kunskapen, där ortografin utgjorde den största felkategorin. Andra märkbara problem orsakade partitivformerna och personböjningen av negativa verb. Hypotesen om att geografiska läget inte påverkar resultaten visade sig felaktig. Deltagarna från Norden klarade sig bäst i alla testområden och skillnaderna var ofta märkbara jämfört med de andra kategorierna. Antagandet om att kvinnorna lär sig ett främmande språk snabbare än män verifierades endast med en obetydlig skillnad.
Avsikten med undersökningen är att klarlägga invandrarnas språkliga kompetens i fins-ka språket, d.v.s. att utreda hur mycket fel och vilka typer av fel som görs. Ytterligare är målet att utreda om det finns skillnader i inlärning mellan kön och om hemlandets geo-grafiska läge påverkar resultaten. Eftersom deltagarna har väldigt olika modersmål, kommer jag inte att undersöka modersmålets inverkan på språkinlärningen.
Efter ca 50 undervisningstimmar har deltagarna skrivit ett språkkunskapstest som jag själv formulerat. För att få de väsentligaste uppgifterna med i testet, har jag bekantat mig med innehållet i fem olika grundkursböcker och använt mig av teorin om språkkun-skap. Min undersökningsmetod baserar sig på Bachmans och Palmers språkkunskaps-modell. Modellen består av organisatorisk och pragmatisk kunskap. I själva undersök-ningen har jag använt mig av den organisatoriska delen som i sin tur baserar sig på grammatisk och textual kunskap.
Resultaten av undersökningen har visat, att deltagarna under kursens lopp har lärt sig ett språk som hjälper dem i olika vardagliga situationer. Språkbruket är inte ännu felfritt men deltagarna gör sig förstådda t.ex. i situationer där man skall presentera sig själv. Mest problem uppstod i den grammatiska kunskapen, där ortografin utgjorde den största felkategorin. Andra märkbara problem orsakade partitivformerna och personböjningen av negativa verb. Hypotesen om att geografiska läget inte påverkar resultaten visade sig felaktig. Deltagarna från Norden klarade sig bäst i alla testområden och skillnaderna var ofta märkbara jämfört med de andra kategorierna. Antagandet om att kvinnorna lär sig ett främmande språk snabbare än män verifierades endast med en obetydlig skillnad.