Geschlechtstypische sprachliche Merkmale in Leserbriefen des Nachrichtenmagazins Spiegel
Magnusson, Linda (2003)
Kuvaus
Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.
Tiivistelmä
I denna undersökning granskas vissa språkliga faktorer med målet att se huruvida det finns skillnader mellan kvinnor och mäns språkbruk. Undersöknings-materialet består av 106 insändare i den tyska tidsskriften Der Spiegel.
Svårighetsgraden i insändarna jämförs utgående från ord- och meningslängd men i detta avseende finns inga större skillnader mellan kvinnor och män, även om män skriver något längre meningar än kvinnor. Också användningen av personbetecknande substantiv undersöks. Resultatet visar att kvinnor oftare än män använder sådana substantiv som betecknar personer, främst benämningar på familjemedlemmar. Slutligen konstateras också att kvinnor oftare än män skriver om erfarenheter ur sitt eget liv.
Även om det finns vissa tendenser till olikheter mellan kvinnors och mäns språkbruk är skillnaderna små, ibland alltför små för att man ska kunna dra slutsatser. Detta kan bero på att skillnaderna mellan kvinnor och mäns språkbruk inte är så tydliga som många har påstått. Åsikter i ämnet språk och kön har nämligen ofta baserat sig mera på stereotyper än vetenskapliga undersökningar. En annan förklaring kan också ligga i undersökningsmaterialet. Kanske är skriftspråket så normerat att skillnaderna är mindre där än i talspåket.
Svårighetsgraden i insändarna jämförs utgående från ord- och meningslängd men i detta avseende finns inga större skillnader mellan kvinnor och män, även om män skriver något längre meningar än kvinnor. Också användningen av personbetecknande substantiv undersöks. Resultatet visar att kvinnor oftare än män använder sådana substantiv som betecknar personer, främst benämningar på familjemedlemmar. Slutligen konstateras också att kvinnor oftare än män skriver om erfarenheter ur sitt eget liv.
Även om det finns vissa tendenser till olikheter mellan kvinnors och mäns språkbruk är skillnaderna små, ibland alltför små för att man ska kunna dra slutsatser. Detta kan bero på att skillnaderna mellan kvinnor och mäns språkbruk inte är så tydliga som många har påstått. Åsikter i ämnet språk och kön har nämligen ofta baserat sig mera på stereotyper än vetenskapliga undersökningar. En annan förklaring kan också ligga i undersökningsmaterialet. Kanske är skriftspråket så normerat att skillnaderna är mindre där än i talspåket.