Haluan oppia suomea. Casetutkimus asenteista ja motivaatiosta
Löf, Åsa-Johanna (2005)
Kuvaus
Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.
Tiivistelmä
Syftet med detta arbete är att kartlägga finlandssvenska niondeklassisters attityder till det finska språket, finsktalande och finskundervisningen. Samtidigt kartläggs elevernas motivation för att lära sig det finska språket samt vilka samband det finns mellan deras attityder till och motivation för att lära sig finska. Syftet är även att undersöka ifall det finns skillnader i attityder och motivation mellan könen. Eleverna får likaså ge förslag till hur finskundervisningen kunde utvecklas så att den enligt dem skulle vara så intressant och motiverande som möjligt.
Undersökningen genomfördes som en caseundersökning i mars–april år 2005, och sva-ren analyserades kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet Tixel. 115 nior i Vasa, varav 49 % var pojkar och 51 % flickor, besvarade en enkät bestående av både öppna och slutna frågor. Svaren sammanställdes och redovisas i detta arbete med hjälp av tabeller och figurer.
Elevernas attityder till det finska språket och finsktalande samt motivation för att lära sig finska visade sig vara ganska positiva. Fyra femtedelar av eleverna anser att det lönar sig att lära sig finska och två tredjedelar säger att de tycker om det finska språket. Elevernas åsikter om det finska språkets svårighetsgrad varierar ganska mycket då cirka hälften anser att det är svårt att lära sig finska medan den andra hälften är av motsatt åsikt. Positivt är resultatet, att tre femtedelar av eleverna skulle välja finska fast det inte var ett obligatoriskt ämne. Däremot anser ganska många elever att undervisningen är ensidig och trå-kig, och eleverna skulle gärna tala och diskutera mera på finska samt ha mera läsning och mindre grammatik. Resultaten i denna undersökning visar att det finns starka sam-band mellan attityder till det finska språket och motivation för att lära sig språket. Där-emot fanns det inte tydliga samband mellan undervisningen och motivationen. Resultaten visar också att det inte i denna undersökning finns skillnader i de olika könens attityder och motivation.
Undersökningen genomfördes som en caseundersökning i mars–april år 2005, och sva-ren analyserades kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet Tixel. 115 nior i Vasa, varav 49 % var pojkar och 51 % flickor, besvarade en enkät bestående av både öppna och slutna frågor. Svaren sammanställdes och redovisas i detta arbete med hjälp av tabeller och figurer.
Elevernas attityder till det finska språket och finsktalande samt motivation för att lära sig finska visade sig vara ganska positiva. Fyra femtedelar av eleverna anser att det lönar sig att lära sig finska och två tredjedelar säger att de tycker om det finska språket. Elevernas åsikter om det finska språkets svårighetsgrad varierar ganska mycket då cirka hälften anser att det är svårt att lära sig finska medan den andra hälften är av motsatt åsikt. Positivt är resultatet, att tre femtedelar av eleverna skulle välja finska fast det inte var ett obligatoriskt ämne. Däremot anser ganska många elever att undervisningen är ensidig och trå-kig, och eleverna skulle gärna tala och diskutera mera på finska samt ha mera läsning och mindre grammatik. Resultaten i denna undersökning visar att det finns starka sam-band mellan attityder till det finska språket och motivation för att lära sig språket. Där-emot fanns det inte tydliga samband mellan undervisningen och motivationen. Resultaten visar också att det inte i denna undersökning finns skillnader i de olika könens attityder och motivation.