Puhekielisyyksistä kaksikielisten oppilaiden suomen kielen kirjoitelmissa
Långskog, Nina (2007)
Kuvaus
Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.
Tiivistelmä
I min pro gradu-avhandling undersöker jag hur tvåspråkiga elever använder talspråkliga drag när de skriver uppsats. Materialet består av sammanlagt 46 uppsatser skrivna av elever i årskurs 7, 8 och 9. Syftet med undersökningen är att ta reda på hurudana och hur mycket talspråkliga drag det finns i elevernas uppsatser, samt att granska om det finns skillnader i användningen av dessa drag mellan pojkar och flickor och mellan årskurserna. Dessutom jämför jag mina resultat med Kaija-Mari Heikkinens, som har undersökt uppsatser skrivna av finskspråkiga niondeklassister. Syftet med detta är att ta reda på om det finns skillnader mellan tvåspråkiga och finskspråkiga elever.
I teoridelen behandlar jag talat och skrivet språk, definierar termerna talspråk, skriftspråk, högspråk/allmänspråk, dialekt och slang, samt funderar på språkvård både ur ett allmänt och ur lärarens och elevernas perspektiv. I analysdelen delar jag in de talspråkliga dragen i tre huvudgrupper: syntaktiska, fonetiska och morfologiska samt lexikaliska drag. I materialet finns det sammanlagt 302 talspråkliga drag, som bildar många undergrupper. Jag har räknat ut hur stor del av alla ord i uppsatserna är talspråkliga (talspråksindex) och hur mycket talspråkliga drag det i medeltal finns. Talspråksindexet för hela materialet är 4,31 och i medeltal finns det 6,5 talspråkliga drag per uppsats. Det finns inte stora skillnader mellan de tre olika årskurserna, men skillnaderna mellan könen är tydligare: pojkar använder mer talspråk i sina uppsatser än flickor. Heikkinens och mitt material innehåller i stort sett lika mycket talspråk. Den största skillnaden mellan tvåspråkiga och finskspråkiga elever är vilken typ av talspråk de använder. I de finskspråkiga elevernas uppsatser bildar de fonetiska och morfologiska dragen den största gruppen, medan de tvåspråkiga eleverna har förvånansvärt lite av dessa drag. I de tvåspråkiga elevernas uppsatser är den vanligaste typen de syntaktiska dragen, som utgör ungefär hälften av allt talspråk. Också de lexikaliska dragen är vanliga. De mest använda talspråkliga dragen är subjektets och predikatet inkongruens och så kallade vardagliga ord.
I teoridelen behandlar jag talat och skrivet språk, definierar termerna talspråk, skriftspråk, högspråk/allmänspråk, dialekt och slang, samt funderar på språkvård både ur ett allmänt och ur lärarens och elevernas perspektiv. I analysdelen delar jag in de talspråkliga dragen i tre huvudgrupper: syntaktiska, fonetiska och morfologiska samt lexikaliska drag. I materialet finns det sammanlagt 302 talspråkliga drag, som bildar många undergrupper. Jag har räknat ut hur stor del av alla ord i uppsatserna är talspråkliga (talspråksindex) och hur mycket talspråkliga drag det i medeltal finns. Talspråksindexet för hela materialet är 4,31 och i medeltal finns det 6,5 talspråkliga drag per uppsats. Det finns inte stora skillnader mellan de tre olika årskurserna, men skillnaderna mellan könen är tydligare: pojkar använder mer talspråk i sina uppsatser än flickor. Heikkinens och mitt material innehåller i stort sett lika mycket talspråk. Den största skillnaden mellan tvåspråkiga och finskspråkiga elever är vilken typ av talspråk de använder. I de finskspråkiga elevernas uppsatser bildar de fonetiska och morfologiska dragen den största gruppen, medan de tvåspråkiga eleverna har förvånansvärt lite av dessa drag. I de tvåspråkiga elevernas uppsatser är den vanligaste typen de syntaktiska dragen, som utgör ungefär hälften av allt talspråk. Också de lexikaliska dragen är vanliga. De mest använda talspråkliga dragen är subjektets och predikatet inkongruens och så kallade vardagliga ord.