En undersökning om språkbadbadslärarnas erfarenheter om distansundervisningen våren 2020
Pöyhtäri, Hanna-Karin (2021-12)
12 / 2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021113058041
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021113058041
Tiivistelmä
I denna avhandling pro Gradu redogörs hurdana erfarenheter och åsikter språkbadslärarna har om distansundervisningen våren 2020. Undersökningen är indelad i fyra delar utöver informanternas bakgrundsinformation. Dessa delar redogör språkbadslärarnas erfarenheter om förverkligande av undervisningen på distans, förändringar i undervisningsplanerna och bedömningen på distans. Ytterligare undersöks vilka arbetsmetoder och material språkbadslärarna använde på distans samt hur läroplans-, innehålls-, och språkliga målen beaktades i distansundervisningen. Slutligen redogörs vilka erfarenheter språkbadslärarna har av att undervisa på distans som helhet. Undersökningen är en kvalitativ undersökning där syftet är att ge en helhetsbild av distansperioden ur språkbadslärarsynvinkeln. Materialet analyseras kvalitativt och materialet är samlad via en enkätundersökning via Google Forms. Informanterna i denna avhandling utgörs av fem språkbadslärare från fältet.
Den teoretiska referensramen baserar sig på språkbadsundervisningen, dess uppkomst till Finland och vilka undervsiningsmetoder och material som stöder andraspråksutvecklingen i skolan. Utöver språkbadsdidaktiken innehåller den teoretiska referensramen även en inblick av distansundervisningen och digitaliseringen av finländska skolan.
Resultaten för min undersökning tyder på att distansundervisningen har varit en tuff period för språkbadslärare. Arbetsmängden har ökat och de använda arbetsmaterialen har behövts justeras för anpassa distansförhållanden bade innehållsmässigt och I de valda undervisningsmetoden. Utöver detta så har undervisningsmetoderna på grund av omständigheterna inte stött andraspråksutevcklingen på bästa möjliga sätt eftersom tiden för interaktion per elev på distans förblir liten via skärm. Eleverna har haft möjlihet att använda språket på ett mångsidigt sätt men inte I tillräcklig utsträckning för att stöda språkinlärningen. Ytterligare har språkbadslärarna haft utmaningar över de vanliga med tekniken. Språkbadslärarna berättar att det även varit utmanande att följa den enskilja eleven och dess skolgång, målsättningarna i språk har inte prioriterats på samma sätt som i kontaktundervisningen.
Den teoretiska referensramen baserar sig på språkbadsundervisningen, dess uppkomst till Finland och vilka undervsiningsmetoder och material som stöder andraspråksutvecklingen i skolan. Utöver språkbadsdidaktiken innehåller den teoretiska referensramen även en inblick av distansundervisningen och digitaliseringen av finländska skolan.
Resultaten för min undersökning tyder på att distansundervisningen har varit en tuff period för språkbadslärare. Arbetsmängden har ökat och de använda arbetsmaterialen har behövts justeras för anpassa distansförhållanden bade innehållsmässigt och I de valda undervisningsmetoden. Utöver detta så har undervisningsmetoderna på grund av omständigheterna inte stött andraspråksutevcklingen på bästa möjliga sätt eftersom tiden för interaktion per elev på distans förblir liten via skärm. Eleverna har haft möjlihet att använda språket på ett mångsidigt sätt men inte I tillräcklig utsträckning för att stöda språkinlärningen. Ytterligare har språkbadslärarna haft utmaningar över de vanliga med tekniken. Språkbadslärarna berättar att det även varit utmanande att följa den enskilja eleven och dess skolgång, målsättningarna i språk har inte prioriterats på samma sätt som i kontaktundervisningen.