Vad kan barnböcker berätta om funktionsnedsättningar? : Text- och bildanalys av representation av funktionsnedsättning i tre barnböcker
Ulvinen, Mila (2020-06-08)
Ulvinen, Mila
08.06.2020
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020060841191
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020060841191
Tiivistelmä
I min pro gradu avhandling studerar jag hur funktionsnedsättning presenteras i tre barnböcker, Lilleving, Bodil Basset möter Tilda Tax och Tove Va-va. I min studie betyder funktionsnedsättning en fysisk eller psykisk nedsättning i någon av kroppens funktioner. Jag använder både text- och bildanalys för att ta reda på hur funktionsnedsättning beskrivs i böckernas text och bilder och om olika delar i handlingsuppbyggnaden förändrar beskrivningen. I textanalysen ingår vem beskriver funktionsnedsättningen, beskrivningens ton och om det handlar om fysisk eller psykisk form av funktionsnedsättning. I analys av funktionsnedsättning i text använder jag textexempel som jag excerperat från böckerna. I bildanalysen ingår semiotisk bildanalys av valda bilderna med funktionsnedsättning i fokus. Jag jämför också de tre böckerna med varandra på basen av de svar som jag får i min analys.
Funktionsnedsättning kommer fram i alla tre böckerna både via text och bilder. Beroende av funktionsnedsättning beskriver bilder personernas avvikande utseende och hur deras hjälpmedel ser ut. I Tove Va-va syns inte hörselskadan så klart i bilderna. Bilderna stöder också beskrivningen av hur funktionsnedsättningen kan påverka på en persons liv. Också känslor kring funktionsnedsättningen kan tolkas via bilderna. Alla böckerna har en traditionell handling och beskrivningarnas ton är i början mer negativ än i slutet. I två av böckerna utvecklas huvudpersonen under handlingen. I Lilleving är det mest bipersoner som beskriver funktionsnedsättningen. Negativa beskrivningar dominerar. I Tove Va-va och Bodil Basset möter Tilda Tax är det berättaren som beskriver funktionsnedsättning mest och beskrivningarna är mest neutrala. Alla tre böckerna tar upp både det fysiska och psykiska i funktionsnedsättningen, men det är det fysiska som dominerar. Man kan konstatera att barn med funktionsnedsättningar kan identifiera sig med bokens personer och barn som inte har funktionsnedsättningar kan lära sig något om funktionsnedsättningen. I jämförelse av böckerna kan man se att böckerna har olika avsikter och därför avviker också resultat från varandra.
Funktionsnedsättning kommer fram i alla tre böckerna både via text och bilder. Beroende av funktionsnedsättning beskriver bilder personernas avvikande utseende och hur deras hjälpmedel ser ut. I Tove Va-va syns inte hörselskadan så klart i bilderna. Bilderna stöder också beskrivningen av hur funktionsnedsättningen kan påverka på en persons liv. Också känslor kring funktionsnedsättningen kan tolkas via bilderna. Alla böckerna har en traditionell handling och beskrivningarnas ton är i början mer negativ än i slutet. I två av böckerna utvecklas huvudpersonen under handlingen. I Lilleving är det mest bipersoner som beskriver funktionsnedsättningen. Negativa beskrivningar dominerar. I Tove Va-va och Bodil Basset möter Tilda Tax är det berättaren som beskriver funktionsnedsättning mest och beskrivningarna är mest neutrala. Alla tre böckerna tar upp både det fysiska och psykiska i funktionsnedsättningen, men det är det fysiska som dominerar. Man kan konstatera att barn med funktionsnedsättningar kan identifiera sig med bokens personer och barn som inte har funktionsnedsättningar kan lära sig något om funktionsnedsättningen. I jämförelse av böckerna kan man se att böckerna har olika avsikter och därför avviker också resultat från varandra.