”Det finns förstås bokälskare, men de är få”: En jämförande undersökning av läsvanor hos niondeklassare och abiturienter
Björklund, Amanda (2020-05-15)
Björklund, Amanda
15.05.2020
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051535767
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051535767
Tiivistelmä
Huvudsyftet med denna avhandling är att undersöka hurdana läsvanor en grupp niondeklassare och en grupp abiturienter har för att se om och i så fall hur läsvanorna skiljer sig mellan dessa undersökningsgrupper. Till syftet hör även att ta reda på om läsningen har minskat vid övergången från grundskola till gymnasium. Studien baserar sig på en enkätundersökning som de två undersökningsgrupperna deltog i i respektive skola 7.2.2019. Sammanlagt deltog 35 informanter i undersökningen. Jag intervjuade även modersmålslärarna i respektive skola där informanterna studerade för att få en tydligare bild av informanternas läsvanor.
Abiturienterna läser mer fysiska böcker än niondeklassarna, men däremot läser niondeklassarna mer ljudböcker än abiturienterna. Antalet niondeklassare som inte alls läser böcker är fler än antalet abiturienter som inte läser, abiturienter tycker överlag också mer om att läsa än niondeklassarna. Den största orsaken till varför vissa inte tycker om att läsa böcker beror på att de inte har tid att läsa. Informanterna lånar böcker från biblioteket, abiturienterna köper också böcker på nätet och niondeklassarna använder olika appar för att lyssna på ljudböcker och läsa e-böcker. Nyhetstidningar är populära bland båda undersökningsgrupperna. Majoriteten av informanterna läser helst på kvällen och när de läser så läser de hemma men flera niondeklassare läser även i skolan. De flesta av informanterna läser böcker grundligt och speciellt bland abiturienterna är skumläsning också vanligt. De mest populära språken att läsa på är svenska och engelska.
Sammanfattningsvis finns det några skillnader mellan undersökningsgruppernas läsvanor, som till exempel har att göra med vad de läser, var de får tag på böcker och hur de läser – även vissa könsskillnader kan urskiljas. Flera informanter har inte tid för att läsa och anser att det är tråkigt men det finns även informanter som anser att det är roligt och intressant att läsa böcker. Resultaten visar även att läsningen bland flickorna minskar vid övergången till gymnasiet medan pojkarnas läsning däremot ökar i gymnasiet.
Abiturienterna läser mer fysiska böcker än niondeklassarna, men däremot läser niondeklassarna mer ljudböcker än abiturienterna. Antalet niondeklassare som inte alls läser böcker är fler än antalet abiturienter som inte läser, abiturienter tycker överlag också mer om att läsa än niondeklassarna. Den största orsaken till varför vissa inte tycker om att läsa böcker beror på att de inte har tid att läsa. Informanterna lånar böcker från biblioteket, abiturienterna köper också böcker på nätet och niondeklassarna använder olika appar för att lyssna på ljudböcker och läsa e-böcker. Nyhetstidningar är populära bland båda undersökningsgrupperna. Majoriteten av informanterna läser helst på kvällen och när de läser så läser de hemma men flera niondeklassare läser även i skolan. De flesta av informanterna läser böcker grundligt och speciellt bland abiturienterna är skumläsning också vanligt. De mest populära språken att läsa på är svenska och engelska.
Sammanfattningsvis finns det några skillnader mellan undersökningsgruppernas läsvanor, som till exempel har att göra med vad de läser, var de får tag på böcker och hur de läser – även vissa könsskillnader kan urskiljas. Flera informanter har inte tid för att läsa och anser att det är tråkigt men det finns även informanter som anser att det är roligt och intressant att läsa böcker. Resultaten visar även att läsningen bland flickorna minskar vid övergången till gymnasiet medan pojkarnas läsning däremot ökar i gymnasiet.