Colorado Avenue -romaanin käännösvertailu tyylin, semantiikan ja pragmatiikan kannalta sekä vertailua Åsa Kainbergin pro gradu -tutkielmaan
Ylimartimo, Kirsi Helena (2002)
Kuvaus
Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.
Tiivistelmä
I min avhandling har jag jämfört Lars Sunds roman Colorado Avenue med dess översättning till finska, gjord av Kaarina Ripatti.
Mitt mål har varit att undersöka hur väl översättaren har lyckats med den ålderdomliga, dialektala texten. Jag har undersökt texterna ur stilistisk, semantisk och pragmatisk synvinkel. Inom stilistikens område har jag granskat termer, allmänspråk, dialektala drag, slang och stilistiska drag med lågt värde. Till semantiken hör tillägg och utelämningar, semantiska språkskillnader och direkta fel. Pragmatiken gav anledning till att undersöka översättningen av egennamn, ortnamn samt engelskspråkiga och ålderdomliga ord. Översättaren har lyckats följa romanens ålderdomliga atmosfär och speciellt de dialektala uttrycken sammanstämmer med ursprungstexten. Oftast har översättaren följt grundtexten mycket noga. Detta kan vara rätta lösningen men ibland kan det ge upphov till missförstånd. Det stora antalet fel var mycket förvånande. På grund av fel och andra skillnader får läsaren en annan bild av romanvärlden än författaren hade ämnat. Översättaren har dock satt stor vikt vid att knyta samman romanen lokalt, det vill säga till Österbotten.
Resultaten av min undersökning överensstämmer i stort med resultaten i Åsa Kainbergs pro gradu
-avhandling.
Mitt mål har varit att undersöka hur väl översättaren har lyckats med den ålderdomliga, dialektala texten. Jag har undersökt texterna ur stilistisk, semantisk och pragmatisk synvinkel. Inom stilistikens område har jag granskat termer, allmänspråk, dialektala drag, slang och stilistiska drag med lågt värde. Till semantiken hör tillägg och utelämningar, semantiska språkskillnader och direkta fel. Pragmatiken gav anledning till att undersöka översättningen av egennamn, ortnamn samt engelskspråkiga och ålderdomliga ord. Översättaren har lyckats följa romanens ålderdomliga atmosfär och speciellt de dialektala uttrycken sammanstämmer med ursprungstexten. Oftast har översättaren följt grundtexten mycket noga. Detta kan vara rätta lösningen men ibland kan det ge upphov till missförstånd. Det stora antalet fel var mycket förvånande. På grund av fel och andra skillnader får läsaren en annan bild av romanvärlden än författaren hade ämnat. Översättaren har dock satt stor vikt vid att knyta samman romanen lokalt, det vill säga till Österbotten.
Resultaten av min undersökning överensstämmer i stort med resultaten i Åsa Kainbergs pro gradu
-avhandling.