Onko ympäristöjärjestelmä ruotsiksi miljöstyrningssystem? Ympäristöjärjestelmiä käsittelevän esitteen ja sen ruotsinkielisen käännöksen semanttispainotteista vertailua
Burman, Satu-Mikaela (2002)
Kuvaus
Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.
Tiivistelmä
I min avhandling har jag jämfört den finska broschyren "EMAS ja ISO - hyötyä yrityksille ja ympäristölle" med dess svenska översättning "EMAS och ISO - till nytta för företagen och miljön".
Syftet med min avhandling har varit att studera språket som används i samband med miljöstyrningssystem. Jag har granskat översättningen ur grammatisk, stilistisk, semantisk och pragmatisk synvinkel. Jag har också granskat både käll- och måltexten med tanke på språkvård och språkriktighet.
I översättningen har jag främst varit intresserad av semantiken, där jag behandlat tillägg, utelämningar, förändring av informationen, termer och fel. I materialet förekommer relativt mycket termer, vilket var någorlunda förväntat eftersom texten främst kan beskrivas som en informativ facktext. I översättningen fann jag dock fler fel än förväntat. Till stor del är dock felen sådana som kunde ha korrigerats om texten korrekturlästs noggrannare. I grammatikdelen kunde jag konstatera att översättaren har följt källspråkets strukturer med har vid behov avvikit från dessa. Rätt ofta har översättaren också använt sig av utelämningar. I den pragmatiska delen ingår idiom, kollokationer och egennamn. I den stilistiska delen har jag undersökt hur ordvalet har påverkat stilen i broschyrerna.
Syftet med min avhandling har varit att studera språket som används i samband med miljöstyrningssystem. Jag har granskat översättningen ur grammatisk, stilistisk, semantisk och pragmatisk synvinkel. Jag har också granskat både käll- och måltexten med tanke på språkvård och språkriktighet.
I översättningen har jag främst varit intresserad av semantiken, där jag behandlat tillägg, utelämningar, förändring av informationen, termer och fel. I materialet förekommer relativt mycket termer, vilket var någorlunda förväntat eftersom texten främst kan beskrivas som en informativ facktext. I översättningen fann jag dock fler fel än förväntat. Till stor del är dock felen sådana som kunde ha korrigerats om texten korrekturlästs noggrannare. I grammatikdelen kunde jag konstatera att översättaren har följt källspråkets strukturer med har vid behov avvikit från dessa. Rätt ofta har översättaren också använt sig av utelämningar. I den pragmatiska delen ingår idiom, kollokationer och egennamn. I den stilistiska delen har jag undersökt hur ordvalet har påverkat stilen i broschyrerna.