Missä määrin lääketieteen termit ovat omaperäisiä? Ruotsin ja Suomen lääketieteen kielen terminologian kontrastiivista tarkastelua sekä suomen, ruotsin ja saksan kielen sanasto
Blomfeldt, Margareta (2008)
Kuvaus
Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.
Tiivistelmä
I min pro gradu-avhandling har jag undersökt medicinska termers, framför allt anestesi-termers, etymologi på finska och svenska för att kunna dra slutsatser om andelen egen-språkiga och främmande komponenter. Ett annat syfte var att undersöka om det finns eventuella skillnader mellan de båda språken. Ytterligare ett mål var att skapa en anestesiordlista på tre språk, finska, svenska och tyska. Bakgrunden till valet av ämne är min schweiziska anestesiskötarexamen från år 1984.
De undersökta ca 200 termerna samlade jag från två handböcker i anestesiologi: Halldin, Matts: Nukutus ja puudutus (1978) och Halldin, Matts: Narkos och bedövning (1982). Eftersom den finska handboken är en översättning av den svenska har jag senare jämfört eventuella skillnader i den finska terminologin med handboken Anestesiologia, som är en senare utgiven bok i samma ämne. Efter en kort beskrivning av det medicinska fackspråkets historia och den medicinska språkvården i Finland och Sverige, följer ett kapitel om terminologins teori generellt. Därefter undersökte jag etymologin, termbildningen, andelen främmande och egenspråkigt material hos de termer jag samlat. Slutsatsen blev att 29,5 % av de finska termerna är av egenspråkigt finskt ursprung, medan 19 % av de svenska termerna är svenska eller har anammats av svenskan från närbesläktade språk. Andelen främmande material är som synes stor i båda språkgrupperna.
De undersökta termerna presenteras i 165 termposter i bilagan. Varje termpost ingår i ett av de 32 begreppssystemen. Bilagan har alfabetiska sökordlistor på finska, svenska och tyska.
De undersökta ca 200 termerna samlade jag från två handböcker i anestesiologi: Halldin, Matts: Nukutus ja puudutus (1978) och Halldin, Matts: Narkos och bedövning (1982). Eftersom den finska handboken är en översättning av den svenska har jag senare jämfört eventuella skillnader i den finska terminologin med handboken Anestesiologia, som är en senare utgiven bok i samma ämne. Efter en kort beskrivning av det medicinska fackspråkets historia och den medicinska språkvården i Finland och Sverige, följer ett kapitel om terminologins teori generellt. Därefter undersökte jag etymologin, termbildningen, andelen främmande och egenspråkigt material hos de termer jag samlat. Slutsatsen blev att 29,5 % av de finska termerna är av egenspråkigt finskt ursprung, medan 19 % av de svenska termerna är svenska eller har anammats av svenskan från närbesläktade språk. Andelen främmande material är som synes stor i båda språkgrupperna.
De undersökta termerna presenteras i 165 termposter i bilagan. Varje termpost ingår i ett av de 32 begreppssystemen. Bilagan har alfabetiska sökordlistor på finska, svenska och tyska.